Sverige har åtagit sig att leva upp till barnkonventionen och principen om barns bästa. Det förutsätter att ordningsingripanden sker utan våld och kränkande inslag.
Filmen där den fysiskt överlägsna ordningsvakten trycker ner en nioåring mot marken, lämnar ingen oberörd.
Händer mot munnen, huvudet som dunkas mot marken, skrik, gråt och vädjan efter hjälp ger oss intrycket av ett våldsamt ingripande utan barnrättsperspektiv. Varje enskilt fall av ansvarsutkrävande förutsätter en opartisk rättslig prövning. Därför var det med stor förvåning jag tog del av hur företrädare av rättsväsendet offentligt avfärdande kravet på utredning. Barns särskilda utsatthet fordrar mer än så.
I barnkonventionens artikel 19 anges att barn aldrig får utsättas för våld eller övergrepp. Staterna ska vidta lagstiftande, administrativa, sociala och utbildande insatser för att skydda barn mot alla former av våld.
Det innebär såväl förbud som andra åtgärder för att stoppa aga, förnedrande bestraffning eller behandling av barn. Staten bär det främsta ansvaret för att alla former av våld mot barn förhindras, oavsett om våldet utövas av en statstjänsteman eller vårdnadshavare. I artikel 3 framgår att åtgärder och myndighetsutövning som rör barn ska utövas i enlighet med principen om barns bästa.
När det gäller ordningsingripanden är det Rikspolisstyrelsen som utfärdar gällande föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakters befogenheter, kontroll och grundutbildning. Men då det inte är första gången ett ingripande mot barn skett med våldsamma inslag behövs en allmänpolitisk diskussion om ordningsingripanden och barns rättigheter.
Senast detta var uppe för diskussion var sommaren 2011 i samband med att ett ingripande av en tolvåring filmades. Vakten, som hade satt handbojor på pojken, uppfattades ha orsakat onödigt lidande när han våldsamt drog ner pojken på marken och satte ett knä mot dennes rygg. Anmälningar om tjänstefel inkom till polisen, men ärendet lades tillslut ner.
Att barnombudsmannen nu ställt frågor till Rikspolisstyrelsen om ordningsvakters utbildning och förhållningssätt i mötet med barn och unga är viktigt. Även dagens initiativ av barnministern Åsa Regnérs till samtal med barnombudsmannen är ett välkommet första steg. Regeringens ambition att göra barnkonventionen till lag är lika viktigt som att barns bästa genomsyrar all myndighetsutövning. Därför ska rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté ständigt diskuteras. Det ligger även i vårt gemensamma ansvar att påpeka förbättringsmöjligheter och agera vid minsta misstanke om förekommande brister.
Den aktuella diskussionen om ordningsingripandet mot nioåringen förtjänar en rättssäker prövning. Men för politiken är det hög tid att se närmare på hur vi ska arbeta för att principen om barns bästa ska genomsyra hela samhället och all myndighetsutövning. För närvarande ser vi att det finns ett särskilt och angeläget behov av att titta närmare på ordningsingripande mot barn och unga. Därför är det av vikt att frågan särskilt utreds.
Barn ska känna trygghet i mötet med rättsväsendet. Allt annat är ett misslyckande. Sverige har åtagit sig att leva upp till barnkonventionen och principen om barns bästa. Det förutsätter att ordningsingripanden sker utan våld och kränkande inslag.
Lawen Redar (S), riksdagsledamot
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
