Felbehandlade barn, medicinskt omotiverade besök och kostnader som ökat från 50 till 165 miljoner kronor på fem år. Det är facit efter att vårdval infördes inom logopedi.
Sedan vårdvalet infördes inom logopedi har kostnaderna ökat med över 300 procent, från 50 till 165 miljoner kronor. Stockholms läns landstings revision visar att den kraftiga besöksökningen inte har varit medicinskt motiverad. Barn med språkstörningar har fått gå på onödigt många besök och i vissa fall fått fel behandling.
Revisionen konstaterar till exempel att alltför stort fokus har legat på fonologi, det vill säga barnets uttal, trots att det kan ha funnits andra bakomliggande och mer komplicerade orsaker till de språkliga svårigheterna. I vissa fall har felbehandlingen fördröjt barnets diagnos.
– Det har inneburit att vissa barn har fått vänta på en korrekt diagnos, liksom att andra har fått gå för många gånger till en logoped, säger Henrik Almkvist, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör.
Enligt Ulrika Guldstrand, ordförande i Sveriges logopedförbund, är orsaken till felbehandlingen och de onödiga besöken att ersättningssystemet i vårdvalet bara fokuserar på antal besök.
– Ersättningssystemet belönar korta och snabba besök. Fonologi är kort och snabbt. Så det har glidit åt det hållet. Men jag håller med revisionen om att det är helt fel. Det får väldigt väldigt oetiska och medicinskt oriktiga konsekvenser, säger hon.
Ulrika Guldstrand menar att mer komplicerade behandlingar får stå tillbaka eftersom de tar lång tid och är olönsamma.
– Det som får stå tillbaka är åtgärder kring gravare språkliga och kommunikativa problem. Barn med språkförståelseproblem, barn som har problem med sitt ordförråd eller sin grammatiska utveckling, eller hur man förhåller sig till andra människor i samspelssituationer, säger hon.
Vårdvalet är inte anpassat för de här barnens och föräldrarnas behov, anser Ulrika Guldstrand.
– Det är bara besök som ger intäkter. Vilket innebär att någonstans måste logopeden dra in pengarna. Jag försvarar inte att det är så här. Jag tycker inte att det är etiskt. Men det är vad det leder till, säger hon.
Konsekvenserna för de barn som felbehandlats kan bli mycket stora eftersom språkstörningar har stor påverkan på hela skolgången, menar Ulrika Guldstrand.
Henrik Almkvist, tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör, säger att landstinget nu kräver att vissa av de granskade logopederna tar fram en åtgärdsplan. Dessutom ska landstinget se över och tydliggöra sina krav.
Kunde ni inte ha förutsett det här?
– När det infördes hade man problem i Stockholm med otillständiga köer. Barnen fick inte behandling inom den tid de skulle ha. Då uppnådde man vad som avsågs initialt: köerna försvann. Men vi har sett hur kostnaderna dragit iväg.
Men det är väl ganska enkelt att förstå att om man har en ersättningsmodell som ensidigt premierar korta besök, att det leder till fler korta besök?
– Så kan man ju tycka, men samtidigt hade vi alldeles för långa köer. Och för att få reda på det du säger så måste man också göra en revision och den tar också tid, säger han.
Men håller du med om att ersättningssystemet lett fram till den här felbehandlingen av barnen?
– Nej, jag håller inte med om att det finns skäl att göra saker som inte är medicinskt motiverade.
Men det har ju skett sedan man införde ett nytt ersättningssystem. Hur ser du på kausaliteten här? Är inte den ganska uppenbar?
– Nej, det behöver inte vara ersättningssystemet. Det kan lika gärna vara att tydliggöra ännu mer i förfrågningsunderlaget. Ersättningssystemet är en del. Vi styr med ett avtal, ett ersättningssystem, vi styr med vårdprogram och riktlinjer.
Så du tror inte att ett ersättningssystem som premierar korta besök är anledningen till att behandlingar som går att göra på kort tid har ökat omotiverat mycket?
– Det har ju uppenbarligen funnits ett utrymme… Vi har inte varit tillräckligt – man behöver tydligen vara övertydlig med vad som ska göras.
Har det ett samband?
– Ja det är klart att det har ett samband. Om man ser att det finns en möjlighet att göra det här, då är det några som gör det. Och även om det inte fusk, vilket vi inte har sett, så har det funnits den möjligheten och det ska vi förändra.
Men alldeles nyss nekade du till att det fanns ett sådant samband. Nu säger du att det finns ett sådant samband.
– Jag sa att det finns tre saker som påverkar vårdutbudet, medicinska indikationer, riktlinjer, ersättningssystemet är en del och förfrågningsunderlaget är en del. Du har delvis rätt, men det är för enkelt att säga att det beror på ersättningssystemet. Så enkelt håller jag inte med dig.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
