Kalmar FF ledde i halvtid. Det lag som leder fotbollsallsvenskan mitt i sommaren brukar oftast vinna när säsongen är över.
I dagarna är det halvtid för den borgerliga regeringen. Opinionsmätningarna talar sitt tydliga språk. Regeringen ligger mycket illa till. Senast i helgen drygade oppositionen ut sitt stora försprång i SIFOs mätning, det rör sig om så mycket som 15 procentenheter.
Politik är inte fotboll. Ändock talar det mesta emot den sittande regeringen. Själva har de borgerliga partierna och de liberala kommentatorerna pendlat mellan olika förklaringsmodeller eller för att tala ren svenska: bortförklaringar.
Först och främst en yrvaken förvåning: regeringen genomför ju bara sin politik från valrörelsen Så varför överger väljarna Reinfeldt? Det är väl orättvist. En annan populär besvärjelse har varit att den borgerliga kommunikationen brustit.
Till detta kommer en from förhoppning om att bättre politiska konjunkturer stundar. De "tuffa" besluten togs under de första åren. Nu kommer det populära förslag i parti och minut. Då kommer väljarna tillbaka till det borgerliga fadershuset. Höstens budget har kryddats med skattesänkningar och offentliga satsningar. Om detta kommer att betala sig återstår att se.
En än mer desperat förhoppning som luftats är att Mona Sahlin ska bli ett sänke för socialdemokratin. Försök har gjorts att spela på hennes historia av slarv med privatekonomin och brist på direkt erfarenhet av ekonomisk politik. Hittills märks inga förändringarna i opinionsmätningarna. Men osvuret är bäst. Det är trots allt två år till nästa val.
Så här långt är analysen glasklar. Reinfeldt gjorde ett strategiskt misstag efter valet 2006. De fyra borgerliga partierna hade 2,1 procents övervikt. Historiskt sett ingen stor majoritet. Fredrik Reinfeldt hade kunnat välja att gå försiktigt fram och deklarerat att den plan som Anders Borg skisserat var intressant, men att den krävde vissa modifikationer och samråd med arbetsmarknadens parter. Så blev inte fallet.
I stället gjorde Reinfeldt den ekonomistiske Anders Borg till finansminister. Denne skrivbordsteoretiker hade gjort större nytta som rådgivare än som ytterst ansvarig för den ekonomiska politiken. De ursprungliga planerna genomfördes till punkt och pricka. Nu var det borgerlig skördetid. Och ingen tid att förlora.
I formell mening hade de självfallet mandat för detta. De hade flertalet av väljarna bakom sig. Men väljarna var nog inte införstådda med den sammanlagda radikala innebörden av den borgerliga politiken. De hade lyssnat till retoriken om att inga stora förändringar förestod.
De väljare de borgerliga partierna vann över 2006 befinner sig i en socialdemokratisk-socialliberal mittfåra, de ogillar ytterkantspolitiken oavsett den finns till höger eller vänster. Just dessa väljare har nu övergett regeringen.
Reinfeldts fatala misstag var att göra Anders Borg till finansminister. Det kan visa sig omöjligt att reparera. Och Kalmar FF vinner allsvenskan.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
