Stress, ofta med allvarliga konsekvenser, är en del av många unga kvinnors vardag. Samtidigt ser vi stora ideella organisationer som inte tar tag i problemen. Unga kvinnor måste kunna brinna utan att brinna upp.
Vi på Maktsalongen arbetar med kvinnor på ledande positioner i det unga civilsamhället och i organisationen möter vi unga engagerade kvinnor och får ta del av deras berättelser.
Stress, ofta med allvarliga konsekvenser, är en del av deras vardag. Att utbrändhet och psykisk ohälsa växer bland unga får konsekvenser inte bara för individen. Unga vuxna som tidigt blir sjukskrivna på grund av utbrändhet eller stress löper högre risk att bli arbetslösa, sjukskrivna på nytt, förtidspensionerade eller dö i förtid.
Samtidigt ser vi stora ideella organisationer som inte tar tag i problemen.
I det unga civilsamhället samlas människor som på ett eller annat sätt vill förändra världen. De startar ungdomsråd, utbildar sig i mänskliga rättigheter, demonstrerar för bättre villkor för djur, engagerar sig i ett politiskt parti eller driver en ungdomsgrupp i en församling. Vi ser en mångfald av engagemang, där alla har en sorglig gemensam nämnare.
Organisationerna brister i sin förmåga att hantera unga människors stress och stressrelaterade problem. Inför det brinnande engagemang som många känner står omvärlden ofta handfallen och såväl skola och arbetsgivare som organisation och familj saknar resurser, kunskap och helhetssyn för att kunna förhindra att den unga, ofta kvinnan, blir utbränd.
Ofta får hon helt enkelt brinna tills hon brinner upp, medan omvärlden tittar på och inte vet vad de ska göra för att förhindra det. Att unga människor engagerar sig är bra både för individerna och för samhället, men deras organisationer och samhället i stort måste bli bättre på att hjälpa dem att hantera den stress det kan innebära.
Det finns många anledningar till att stress och jämställdhet hänger ihop. Kvinnor förväntas ta större ansvar för alla delar av organisationen som de är engagerade i. De bedöms efter erfarenhet medan män bedöms efter potential. Det gör att kvinnor måste göra mycket mer för att kunna nå till samma position som männen. Många kvinnor förväntas därtill ta med sig mer juniora uppgifter när de klättrar i hierarkin.
En annan del är vetskapen om att en utbildning inte kommer löna sig på samma sätt som för män och att ojämställdhet i arbetsliv och familjeliv ligger framför dem, att de måste stressa för att göra karriär innan de eventuellt skaffar barn, är andra faktorer.
Samhället måste fråga sig vem som egentligen tar ansvar för alla duktiga flickor som får betala för oförmågan och oviljan att ta tag i stressproblem med sin egen ohälsa. Detta hindrar kvinnor från att klättra i karriären, från att få makt och från att känna att de kommer orka med ett helt arbetsliv. Stress och psykisk ohälsa är både ett resultat av och en bidragande orsak till de jämställdhetsproblem som finns i samhället.
Ansvaret för problemet bör vara delat då det berör hela samhället. Skolor och arbetsgivare måste göra mer än att enbart ta ansvar för det som sker i skolan eller på arbetsplatsen. De behöver förstå och se att de unga kvinnor som de möter ibland har ett större engagemang.
Ideella organisationer måste på allvar ta sitt ansvar och utbilda sig i frågor som handlar om stress och skaffa strategier för att undvika att människor i organisationerna drabbas av stress och utbrändhet. Politiker behöver ta ett helhetsgrepp kring och prioritera frågor om unga kvinnors psykiska ohälsa. Det handlar inte bara om individuellt lidande, utan också i allra högsta grad om jämställdhet.
Sara Haraldsson, grundare av Maktsalongen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.