Föräldraskap framförs ofta som anledning till att kvinnor jobbar deltid. Denna föreställning stämmer inte för arbetarkvinnor, visar LO:s årliga Jämställdhetsbarometer.
Varannan arbetarkvinna jobbar deltid. Kvinnors deltidsarbete förklaras ofta som en konsekvens av föräldraskapet. LO:s årliga jämställdhetsbarometer visar att så är inte fallet. I alla fall inte för kvinnor i arbetaryrken. Andelen arbetarkvinnor som går ner i deltid efter att de fått barn är bara 6 procent.
Detta till skillnad från kvinnor i tjänstemannayrken där andelen kvinnor som går ner i deltid efter att de blivit föräldrar är 20 procent. Att mammor ägnar sig mer åt omsorgsarbete än pappor, och därför går miste om karriärsmöjligheter, framhålls ofta som det stora jämställdhetsproblemet.
Det, och att det ofta framställs som att deltidsarbete är kvinnans eget val, är en mycket problematisk verklighetsbeskrivning enligt författarna till Jämställdhetsbarometern 2015 Joa Bergold och Ulrika Vedin, utredare på LO.
– Det är inte bara tjänstemannakvinnornas uteblivna lönekarriär som är problemet. Det här är en klassfråga. Verkligheten är att deltidsanställningar är arbetsgivarens val, inte arbetarkvinnans, säger Joa Bergold.
Hennes bild förstärks av ett annat resultat från rapporten: 45 procent av arbetarkvinnorna jobbar deltid på grund av arbetsmarknadsskäl, medan bara tio procent gör det för att vårda barn. En annan myt som Joa Bergold tycker det är dags att slå hål på är att kvinnodominerade yrken är familjevänliga. Heltid som norm, en tredelad föräldraförsäkring och utbyggnad av barnomsorgen är delar av lösningen.
– Här måste skattefinansierade verksamheter gå i bräschen och sätta press på privata verksamheter, säger Ulrika Vedin.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
