Vi behöver inte lagstifta om snabbare kartläggning av nyanlända elevers kunskap. Vi behöver lagstifta om kommuners skyldighet att omfördela resurser efter behov.
SVT:s undersökning av de skolor med lägst resultat i landet visar att nio av tio består av 80-99 procent elever med utländsk bakgrund. Många av dessa skolor tar också emot nyanlända och asylsökande barn och unga.
En av dessa skolor är den kommunala grundskolan Sjumilaskolan i Göteborg där knappt hälften fick behörighet till gymnasiet och 98 procent har utländsk bakgrund. I samma stadsdel finns Torslandaskolan, med få elever med utländsk bakgrund, där varje elev har fått en varsin dator/läsplatta och samtliga elever nådde gymnasiebehörighet i årskurs 9. Det är inte svårt att gissa framtidsprognosen för högre studier och arbete för eleverna från respektive skolor.
Karin Pleijel (MP) som är ansvarig skolpolitiker i Göteborg, säger till SVT att man nu ska testa idéer kring hur information om det fria skolvalet bättre ska nå fram och att man försöker uppmana föräldrar att sätta sina barn på skolor i andra områden än de mest segregerade. Moderaten Camilla Waltersson Grönwall tror också att skolsegregationen kan lösas om fler använder sig av det fria skolvalet.
Om strategin för att öka integrationen, likvärdigheten och resultaten, är mer information om det fria skolvalet till barnen och deras föräldrar, är det en naivitet som gränsar till idioti som blottas här.
En god utbildning är den viktigaste faktorn för att få ett bra liv i det nya hemlandet. I dag finns inga nationella riktlinjer för hur nyanlända ska slussas in i skolsystemet på bästa sätt. Det borde vara självklart att alla snabbt får en skolplats, erbjuds undervisning av hög kvalitet på den kunskapsnivå där de befinner sig och får studiehandledning på sitt förstaspråk, en framgångsfaktor för lärandet och motivationen.
Det är bra att Skolledarnas ordförande Matz Nilsson lyfter detta i Sydsvenskan och påminner om att vi måste börja se barnen som möjligheter, inte problem. Skolinspektionens granskning från 2014 visar dessvärre att undervisningen och utbildningen för nyanlända skiljer sig åt stort, inom såväl som mellan skolor.
På samma sätt som kommunerna måste få statligt stöd för att kunna ta emot de flyktingar som söker skydd och hjälp in i samhället, måste kommunerna och skolorna få stöd för att hjälpa de nyanlända elever som börjar skolan. Och liksom fler kommuner måste dela på ansvaret för flyktingmottagandet, måste fler skolor dela på ansvaret för de nyanlända eleverna.
Sveriges kommuner måste aktivt börja arbeta för en minskad segregering i skolan, och i förlängningen i samhället. Om resurserna inte kommer till eleverna, får eleverna komma till resurserna. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger efter SVT:s granskning att han vill ha en lagstiftning som ska säkra en bättre och snabbare kartläggning av de nyanländas kunskap. Det vore bättre att lagstifta om kommunernas skyldighet att omfördela resurser efter behov.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
