”Snedrekryteringen till högskolan är en klassfråga”

Föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar stor roll för om barnen läser vidare på högskola. Alliansen har inte lyckats bryta den sociala snedrekryteringen. ”Det är en klassfråga”, menar högskoleminister Helene Hellmark Knutsson.

Det är tre gånger så vanligt att de som har högskoleutbildade föräldrar går vidare till högre studier än de vars föräldrar som har gymnasieexamen.

– Trots att alla högskolor ska jobba med snedrekrytering har utvecklingen stått helt still under alliansens år vid makten. De har inte lyckats bryta mönstret, konstaterar högskoleminister Helene Hellmark Knutsson.

Hon anser att alliansens skolpolitik generellt inte har fungerat och reformer som att ta bort högskolebehörigheten från yrkesutbildningar har gjort att färre går till högre utbildning.

För att bryta trenden har hon gett Universitets- och högskolerådet i uppdrag att kartlägga hur Sveriges högskolor och universitet jobbar med att bredda rekryteringen. Resultatet ska ligga till grund för beslut om hur man ska få fler människor med olika bakgrund att vilja läsa vidare och öka deras chanser att komma in på högskoleutbildningar.

– Det kan vara att bredda antagningen, exempelvis lägga större vikt vid arbetslivserfarenhet, men också att väcka fler ungdomars intresse för att läsa vidare, säger Hellmark Knutsson.

Hon menar också att arbetet med att bättre inkludera elever med exempelvis utländsk bakgrund, funktionshinder eller lågutbildade föräldrar måste förbättras även i grundskolan.

Det är en fråga om att Sverige behöver ta vara på alla talanger och kompetenser, men också om att minska den sociala utslagningen. Risken för arbetslöshet är 20 procent för de som bara klarar grundskolan. Samma siffra för de som har högre utbildning är 4,9 procent, enligt SCB.

– Det här är absolut en klassfråga. Du definieras av vad du har för bakgrund och det slår igenom i utbildningssystemet. Du ska ha samma möjlighet att läsa vidare oavsett vilka dina föräldrar är, säger Hellmark Knutsson.

Själv har hon ingen högskoleexamen, men har läst enstaka kurser på universitetet. Hon är övertygad om att hennes egen klassbakgrund påverkade hennes val.

– Jag kommer från en familj där man inte läst vidare, den kunskapen och erfarenheten fanns inte. Det var mina skolkamrater som väckte mina tankar på att läsa på högskola. Jag jobbade för att försörja mig och till slut tog jobbet över. Det är möjligt att mer uppbackning och stöd gjort att jag hade läst klart, säger hon.