När Moderaternas Ulf Kristersson nu sneglar på de tyska minijobben omfamnar han också social dumpning och usla villkor på arbetsmarknaden.
Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson sneglar mot de tyska kritiserade låglönejobben, något som SvD rapporterar om. Vill man tolka honom välvilligt kan man säga att han kommer för sent till festen. En mer kritisk tolkning är att han har siktet inställt på en låglönepolitik som drastiskt skulle försämra villkoren på den svenska arbetsmarknaden.
Länge var den tyska jobbmodellen omhuldad. Trots brinnande finanskris har det ”tyska jobbundret” kunnat visa upp en låg arbetslöshet och vad som vid en första anblick ser ut som en fungerande arbetsmarknad.
Men de senaste åren har modellen granskats och en annan bild framkommit. Över sju miljoner tyskar har nu vad som kallas för ”minijobs”, skattebefriade arbeten med en högsta ersättning på 450 euro i månaden. Sedan modellen infördes har antalet låglönejobb skjutit i höjden och Tyskland har i dag den högsta andelen låglönejobb i Europa.
Med minijobben har de tyska arbetsgivarna fått incitament att skapa heltidsanställningar. De vet ju att de kan anställa människor på “flexibla” anställningar, utan att behöva erbjuda någon trygghet. Tilläggas kan att bland industriländerna är Tyskland ett av två länder där andelen i åldern 25–34 år har en lägre utbildningsnivå än föregående generation.
Kritiken har varit hård. Från fackligt håll har låglönejobben kallats för organiserad löne- och social dumpning. Anställningarna har inte blivit en väg till ett heltidsjobb utan låser i stället in arbetare i jobb med låga löner och noll trygghet. Framför allt är det kvinnor som har fastnat i den här låglönefällan. Kvinnor som i dag sliter på jobb, utan att vara försäkrade, och utan möjlighet att klara sig på sin lön.
Under Reinfeldt och Borg var Moderaterna måna om att inte störa sig för mycket med fackförbunden. Tidigare borgerliga hjärtefrågor, som las, sköts åt sidan – och Fredrik Reinfeldt har tidigare ratat den tyska modellen.
När Ulf Kristersson nu sneglar på de tyska minijobben är det att bygga upp för en rejäl konflikt.
Runt om i Europa ser vi hur marknaden för skitjobb växer i spåren av krisen. Europeiska löntagare lever i dag under allt större press och otrygghet. När arbetare tvingas ta jobb som det inte ens är möjligt att överleva på – som i fallet med de tyska låglönejobben – minskar möjligheten att ställa krav på rimliga villkor. Det blir svårare att kräva sin rätt och organisera sig för bättre villkor.
Det tyska jobbundret bygger på en mörk baksida. Ur ett svenskt perspektiv är den knappast önskvärd.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
