Inkomstklyftor och fritt skolval göder segregationen. Skolverkets rapporter berättar det som inga skolpolitiker vill se.
Den 10 mars publicerade Dagens Nyheter en egen undersökning som visade att segregationen ökat med ungefär en tredjedel på 25 år. De rika samlas i rika kvarter. Fattiga och migranter i fattiga kvarter.
I Sverige hör man ibland uppfattningen att man blir fattig av att bo i ett fattigt område. Så fungerar det inte. I stället bosätter man sig i ett fattigt område för att man är fattig. Man har inget annat val.
Som fattig har du heller ingen direkt nytta av att bo nära rika. Du möts ändå inte oftare i vardagen än vad du skulle göra om de geografiska avstånden var längre. Det här innebär att det inte går att fysiskt bygga bort segregation. Segregation är inte ett stadsbyggnadsproblem. Det är ett fördelningsproblem.
Genom att erbjuda den fattigaste delen av befolkningen ett vettigt boende och konsumtionsutrymme, så höjs de fattigaste områdenas levnadsnivå. Det gör att även de som befinner sig i nivån närmast över de fattigaste väljer att i större utsträckning stanna kvar i fattigare områden, istället för att flytta därifrån när karriären tar fart. På så sätt höjs fattiga områden ytterligare en bit.
Segregation kan också lindras genom att skolan fungerar. Dels har fattiga och rika en chans att mötas och bilda livslånga relationer. Men framförallt är god utbildning minst lika viktigt som ett värdigt boende och konsumtionsutrymme. En god utbildning för alla medborgare oavsett inkomst borde också vara ett minimikrav på samhället.
Vi vet i dag att det fria skolvalet slagit extremt hårt mot storstadsområdenas förortsskolor. Både IFAU och Skolverket konstaterar detta.
Moderaternas utspel i går om att staten ska ta över driften av kommunala skolor som ”inte håller måttet” blir i detta sammanhang absurd. En snabbsökning i Skolverkets databas på de skolor där 40 procent eller fler av eleverna går ut nian utan behörighet till gymnasiet ger följande resultat: Rinkeby, Hjulsta, Botkyrka, Husby, Angered, Biskopsgården, Rosengård.
Skolverkets slutsatser begripligt exemplifierade. Utrymmet för slumpen är minimal. Men problemet som Moderaterna identifierat är alltså inte det fria skolvalets effekter när studiemotiverade elever lämnar, utan att skolorna ”inte håller måttet”. På grund av lärares och skolledares inkompetens får man förmoda.
Att moderaterna ropar på en starkare stat är naturligtvis komiskt, om det inte hade varit för att de därmed vill slippa ta itu med segregationen och det fria skolvalet. Effekterna ska åtgärdas genom att någon statlig förvaltningsmyndighet ska mirakelrädda skolor som dränerats på sina studiemotiverade elever. Jag skulle inte önska min värsta fiende att sitta i den myndigheten.
Det viktigaste diagrammet för att bekämpa segregationen i den rödgröna budget som röstades ned i höstas var det fördelningsekonomiska diagrammet. När de fattigaste får inkomstökningarna, så minskar segregationen. Att ifrågasätta det fria skolvalet vore nästa naturliga steg för regeringen för att bryta den ökande segregationen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.