Starkt när Magdalena Andersson inledde S-kongressens sista dag. Men hon bör gå längre för att utplåna den Friedmanska doktrinen.
Magdalena Andersson har en växande, global och allt högre kör av nationalekonomer som vill bort från den Friedmanska doktrinen i ryggen när hon inleder S-kongressens sista dag.
Trickle down fungerar inte. Ökade klyftor skapar inte tillväxt. Ökade klyftor skapar inte välstånd. Och det är framför allt inte ökade klyftor som är svaret på den ökade främlingsfientligheten.
Det är inga nyheter som Magdalena Andersson kommer med. Men när Löfven och Damberg under kongressens två första dagar har pratat jobbupphandling, demonstratorer, investeringsplaner och export är det oerhört befriande när den vanligtvis känslomässigt återhållsamma Andersson pratar om sina år i high school i Kalifornien.
Om hur hennes klasskamrater med europeiskt ursprung pratade om klasskamraterna från Asien och Latinamerika som myror som borde utplånas. Och om hatet hon kände för det gift som hon såg sprida sig mellan människor. Och om hur hon nu ser det giftet sprida sig även här.
Förbättrade skolresultat, lagade välfärdsrevor och minskad arbetslöshet är lösningen. Och det är upplyftande att höra vår finansminister prata om fördelningspolitik som det effektivaste vapnet mot främlingsfientligheten.
Men om hennes visioner ska leda till konkret förändring behövs mer än ett lyckat tal. I sin analys har hon tunga institutioner som IMF, OECD och Världsbanken i ryggen. De långa, slitiga nätter som alliansen la på att utforma jobbskatteavdraget och de ineffektiva sänkta arbetsgivaravgifterna för unga, bör hon lägga på forma en politik för minskade klyftor.
I vilken mån sittande regering förmår göra upp med den borgerliga doktrinen återstår att se, men framtiden känns hoppfull när finansministern kliver av scenen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
