När ska de stora aktörerna ta chansen att utveckla ny teknik som ger oss en långsiktigt hållbar energiförsörjning och bli världsledande även inom alternativ energiteknik?, skriver civilingenjören Karl Erik Olofsson.
IF Metalls Per Öhman och Svenskt Näringslivs Maria Sunér Fleming hävdar på Di Debatt att den förtida stängningen av de två äldsta kärnkraftsreaktorerna i Ringhals skulle bero på effektskattehöjningen. Detta är fel.
Vattenfalls egen kalkyl säger något annat. ”Beslutet att stänga Ringhals 1 och 2 i förtid är inte ett resultat av den kommande skattehöjningen på kärnkraft”, säger Vattenfalls vd Magnus Hall i SvD Näringsliv.
Fortsatta underhåll av gamla reaktorer eller ersättning med nya reaktorer kräver investeringar som inte kan motiveras med rimliga energipriser utan skulle kräva statliga subventioner. Detta är väl känt i branschen.
Troligen skulle inte ens ett slopande av effektskatten räcka mer än till att förlänga driften av de två reaktorerna med 5 till 7 år, motsvarande den ursprungliga avvecklingsplanen.
Planerna som Vattenfall och industrin haft på ersättningsreaktorer skulle då ske i nuvarande teknik. Detta låser utvecklingen till gammal teknik för en överskådlig tid. Det tar minst 15 år att bygga en ny kärnkraftsreaktor, därefter är den i drift säg 60 år, innan den ska nedmonteras under ett antal år.
Samtidigt går teknikutvecklingen inom andra energislag mycket snabbt. Ny kärnkraft är alltså tekniskt och ekonomiskt en utopi. Det finns ingen aktör som på kommersiella grunder överväger att investera 70 miljarder i en anläggning som kommer ge avkastning först om 15 till 20 år.
Energikommissionen ska ha en helhetssyn på energiförsörjningen. Då behöver dessa frågor belysas om eventuellt ny kärnkraft och alternativa strategier:
Ska vi subventionera utbyte av uttjänta reaktorer? Exempel från Storbritannien säger att investering i nya reaktorer skulle motivera ett pris som kraftverksägaren kan ta ut på minst 1 kr per KWh.
Eller ska vi lägga resurser och kostnader på alternativa lösningar där fungerande kraftverk inom sin ekonomiska livslängd (såväl kärnkraft som sol- och vindkraft med mer) kompletterar varandra?
Samt på ny teknik och metoder för balanskraft, till exempel energilagring, med målet att skapa ett energisystem som ger en miljömässigt och ekonomiskt hållbar energiförsörjning?
Kommer svensk industri och forskning att anta utmaningen som en omställning innebär och är man villig att medverka i och driva en sådan utveckling?
Och kommer IF Metall att medverka i en teknisk utveckling som gör att vi får en fungerande och ekonomisk energiförsörjning? Eller vill man fortsätta bygga i gammal teknik som kräver statliga subventioner?
Det rimliga vore att starta ett fullskaligt projekt för energilagring. I dag driver Vattenfall vindkraftsparker både i Sverige och norra Europa samt deltar i ett större projekt för energilagring i Tyskland.
I linje med Vattenfalls uttalade utvecklingsstrategi borde det vara intressant att starta ett fullskaligt projekt i Sverige för energilagring där energi från vindkraft och solel kan lagras och matas in på kraftnätet vid behov.
Man kan fråga sig om svensk kraftindustri stannat upp i utvecklingen. Efter ABB:s världsframgångar med högspänd likströmsöverföring som effektiviserar energisystem i flera länder har vi inte sett någon större utveckling inom energiområdet från de stora aktörerna i Sverige. Det förefaller som att man fortsatt nöjer sig med att tjäna in på gamla investeringar.
När ska de stora aktörerna inom branschen ta chansen att utveckla och förbättra ny teknik som på ett kostnadseffektivt sätt ger oss en långsiktigt hållbar energiförsörjning och bli världsledande även inom alternativ energiteknik? Detta skulle både skapa arbetstillfällen inom industrin och stora exportmöjligheter.
Att utveckla de alternativa energikällorna borde alltså vara den stora utmaningen för ABB, Vattenfall och Eon med fler.
Karl Erik Olofsson, civilingenjör Elektroteknik, tidigare ordförande och mångårig styrelseledamot i SER (Svenska Elektro- och Dataingenjörers Riksförening)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
