Grön ungdom: Sänk rösträttsåldern!

Det är dags att sluta stänga unga ute från maktens centrum. Vi vill sänka rösträttsåldern till 16 år i kommunval, skriver Sandra Fogelberg och Therese Jonsson.

Sverige är en av världens mest utvecklade demokratier. Men den demokratiska utvecklingen har stått stilla i decennier och vi har fortfarande en stor grupp i befolkningen som utesluts från att rösta.

Vi vill att rösträttsåldern ska sänkas till 16 år. De argument som används för att begränsa ungas inflytande känner vi igen från bland annat tiden innan kvinnor fick rösta. Det är dags att sluta använda generaliseringar och fördomar för att stänga ute unga från makten, och hög tid för Sverige att börja leva upp till att kalla sig demokrati.

Österrike var det första land i Europa som sänkte rösträttsåldern till 16 år i samtliga val och folkomröstningar. Utanför vår egen kontinent ser vi föregångsländer som Nicaragua, Ecuador och Brasilien som även de sänkt rösträttsåldern. Inom Europa har Norge och Tyskland sänkt rösträttsåldern i lokala val.

Tysklands sänkning av rösträttsåldern till 16 år i en del delstaters lokala val resulterade i överraskande positiva konsekvenser. Det politiska engagemanget ökade hos unga och frågor som berörde ungas vardag fick mer utrymme i den politiska debatten. Även i Sverige får skolfrågan, som främst är en ungdomsfråga, allt mer utrymme. Problemet är att det pratas om unga utan att de unga själva får komma till tals.

Om vi istället släppte in de som faktiskt fortfarande går i skolan i maktens rum för att föra sin egen talan skulle debatten nå en annan dimension. Dagens 16-åringar besitter en kompetens som riksdagens medelålderspolitiker aldrig kommer kunna konkurrera med. De upplever själva varje dag bristerna i dagens skolsystem.

Att sänka rösträttsåldern till 16 år skulle innebära att unga skulle komma in och få ta mer plats i debatten. Detta skulle gynna både demokratin som sådan och de beslut som tas.

Debatten om rösträttsålder cirkulerar mycket kring att 16-åringar inte är tillräckligt ansvarstagande för att bestämma över nationens framtid. Detta kommer från generationen vuxna och politiker som skapat dagens klimatutmaningar men nu vägrar ta ansvar för dem. Dåliga och illa genomtänkta beslut fattas uppenbarligen inte enbart av unga.

Stockholmspolitiker prioriterar en dyr och ohållbar motorväg framför kollektivtrafik och aborter. Fler och fler politiker i finrummen höjer rösterna för att stänga gränserna samtidigt som hundratals miljoner människor är på flykt. Att då rikta blicken mot unga och i stället ifrågasätta just deras förmåga till ansvarsfulla beslut är orimligt.

”Unga har inte lika mycket kunskap och livserfarenhet som vuxna”, är ett vanligt argument. I dag finns dock inget krav på varken akademisk utbildning eller kunskapstest för att få gå och rösta eller för den delen att sitta i några av våra folkvalda församlingar. Varför ska vi då plötsligt ifrågasätta ungas kompetens? Är inte meningen att alla människor ska få tillgång till demokratin oavsett kunskap och exempelvis akademisk bakgrund?

”Men 16-åringar är inte tillräckligt mogna för att gå och rösta. Hjärnan är inte fullt utvecklad förrän en är 25 år”, är ett annat argument. Ska vi diskutera mognad generellt går det exempelvis att lyfta fram perspektivet att tjejer mognar tidigare än killar. Detta är ett exempel på att det självklart är orimligt att en viss nivå av mognad ska vara ett krav för att få delta i den demokratiska processen.

Vi i Grön ungdom kommer på Miljöpartiets kongress nu till helgen driva på att partiet verkar för att kommuner får möjlighet att sänka rösträttsåldern till 16 år nästa kommunval 2018. Vår representativa demokrati är i behov av en sänkt medelålder för att spegla den faktiska befolkningen. Den demokratiska utvecklingen har stått still i 40 år. För att skapa en bättre värld nu och i framtiden behövs unga i politiken. Dags för rösträtt från 16 år.

Sandra Fogelberg, talesperson i demokrati och lika rätt, Grön ungdom
Therese Jonsson, kongressombud, Grön ungdom