Valet i Danmark visar att det är viktigare än någonsin för vänstern att bevisa att det finns ett ett välfärdsprojekt bortom nedskärningspolitiken.
Valet i Danmark kan skrivas in i flera europeiska trender. Som att valrörelser även i länder med proportionella valsystem allt mer liknar presidentvalskampanjer. Inför valet till Folketinget sändes inte mindre än fyra tv-debatter mellan de två partiledare som media uppfattade som huvudkandidaterna: Socialdemokraternas Helle Thorning-Schmidt och Venstres Lars Løkke Rasmussen.
Det var ett upplägg som passade statsminister Thorning-Schmidt utmärkt. Hon övertygade en gång Socialdemokraterne att välja henne till partiledare med mottot ”Jag kan slå Anders Fogh Rasmussen”, och gick till val på att även slå efterträdaren Lars Løkke Rasmussen.
Sent på valnatten tvingades dock Thorning-Schmidt att konstatera: ”Vi vandt valgkampen, men vi vandt ikke valget.”
Hon hade rätt på flera sätt. Danmarks socialdemokrater bedrev en skicklig valrörelse. För första gången på 15 år lyckades partiet öka i ett val, från 24,8 till 26,3 procent. Men det räckte inte för att åstadkomma en vänstermajoritet i Folketinget. Thorning-Schmidt vann inte valet, utan fick lämna Borgen och avgå som statsminister.
Vad värre var: Socialdemokraterne vann valkampen mot Venstre, bara för att upptäcka att den verkliga huvudmotståndaren var Dansk Folkeparti (DF). DF ökade med 8,8 procentenheter, från 12,3 till 21,1 procent och är numera Danmarks andra största parti.
Danmark är alltså ännu ett tråkigt exempel på framgångar för EU-skeptiska, populistiska och främlingsfientliga partier.
I fåfänga försök att vinna DF:s väljare har både Socialdemokraterne och Venstre anpassat retorik och politik till Dansk Folkeparti.
Den danska S-ledda regeringen har under de senaste åren fört en europeisk åtstramningspolitik, övertygade om att ekonomin krävt det. Tanken var att väljarna skulle tacka dem i valet, och temat för valrörelsen har varit ”Vi har räddat ekonomin, nu kan vi satsa på välfärden”.
Efter nästan fyra år med austerity har dock danska S låg trovärdighet i välfärdsfrågor. Det har Dansk Folkeparti inte varit sena att utnyttja. Partiet som startades av skattekverulanten Mogens Glistrup profilerar sig nu, så populister de är, som välfärdspartiet framför andra.
Vill S att den offentliga sektorn ska få växa med 0,6 procent, ja då vill DF att den ska växa med 0,8 procent. Finansieringen trollar Dansk Folkeparti fram med samma trick som systerpartiet Sverigedemokraterna: genom att ”minska invandringen”.
Folketingsvalet är en obehagligt övertydlig illustration av den danska och europeiska vänsterns utmaning. Det handlar om att visa ”utkantsdanmark” och alla andra européer som upplever ökande otrygghet att vänstern har ett välfärdsprojekt bortom nedskärningspolitiken. Projektet måste bygga på att gemensamma lösningar fungerar, och inte minst på den smarta idén att ta vara på det välstånd som skapas när människor rör sig över gränser.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.