Skärp upphandlingarna, öka jämlikheten

Fler människor kan få ett arbete – också utan sänkta löner. Genom skärpta krav vid upphandlingar kan långtidsarbetslösa få möjlighet att hitta tillbaka till arbetsmarknaden.

I många områden i Sverige i dag, inte minst i storstädernas miljonprogramområden är sjuktalen skyhöga, utbildningsnivån bristfällig och jobben bara en avlägsen dröm. Utan möjlighet till egen försörjning försvinner både hopp och framtidstro.

SCB:s statistik för 2014 visar att 8,3 procent i åldersgruppen 25–54 år är öppet arbetslösa i Rinkeby-Kista, sju procent i Spånga-Tensta och samma siffra gäller för Skärholmen. I Stockholms stad som helhet är siffran 3.3 procent. På stadsdelsnivå har Tensta 10,9 procent öppet arbetslösa, och Rinkeby 11,9 procent. Det är samma stadsdelar som dras med hög kriminalitet och låga skolresultat.

I gårdagens SvD skriver Lotta Edholm och Jan Jönsson från Folkpartiet i Stockholm att kriminaliteten i förorterna måste bekämpas genom att nå skolbarnen, och se till att de inte rekryteras till kriminella verksamheter och gäng. FP vill ha en ökad och synlig polisnärvaro, sanktionsmöjligheter för ägare till centrumfastigheter, miljöombyte för ungdomar på glid och socialtjänstverksamhet på plats i skolan.

”Kraftfulla och synliga trygghetsskapande åtgärder behöver kombineras med ett långsiktigt socialt arbete för att ge alla ungdomar bra uppväxtvillkor. Bara så återger vi medborgarna frihet och trygghet i deras närmiljö. Kraftfulla och synliga trygghetsskapande åtgärder behöver kombineras med ett långsiktigt socialt arbete för att ge alla ungdomar bra uppväxtvillkor. Bara så återger vi medborgarna frihet och trygghet i deras närmiljö”, skriver folkpartisterna.

Tyvärr glömmer Lotta Edholm och Jan Jönsson att nämna det mest trygghetsskapande av allt: Att dessa barns föräldrar har ett jobb att gå till så att maten står på bordet och familjen behåller sitt tak över huvudet.

Det har sagts förut och det tål att sägas tusen gånger till. Människor behöver utbildning och jobb. Det ger, förutom allmänt bättre ekonomiska förutsättningar för ett bra liv, bättre hälsa och ett längre liv. Frihet och trygghet kommer med ekonomisk självständighet. Ett jobb med lön är bättre än inget jobb alls, vågar jag påstå att de flesta vuxna människor i Tensta och Rinkeby tycker.

Är högerns marknadsstyrda låglönesamhälle det enda svar som finns då? Per Wirténs ledartext”Våga subventionera vissa yrken” tar upp dilemmat om hur man både behöver sänka lönekostnaderna samtidigt som man vill behålla lönenivåerna.

Mitt tillägg till den frågeställningen är: Hur skapar man jobb i närsamhället, så både livskvalitet, produktion och konsumtion kan öka, till gagn för både individ och samhälle?

En ingång är regeringsförslaget om att skärpa hur upphandlingar ska gå till. Det är ett förslag som kan bli ett viktigt steg i att bryta både låga löner och arbetslöshet. Kommuner, landsting och statliga myndigheter ska bara kunna teckna avtal med företag som har kollektivavtal och rör främst branscher inom vård, städning, färdtjänst och lokaltrafik, med start i april 2016 skriver Dagens Nyheter.

Det fina i detta förslag, som hedrar civilminister Ardalan Shekarabi (S), är att kraven på löne- och arbetsvillkoren visar sig vara möjliga att gå hand i hand med socialt ansvarstagande. I Örebro har Skanska och Örebrobostäder samarbetat med Arbetsförmedlingen och gett långtidsarbetslösa chansen att både utbilda sig och att komma in på arbetsmarknaden, till och med i tillsvidareanställning.

Det ropas ofta på konkreta förslag och metoder för ökad integration och fler arbetstillfällen i utsatta miljonprogramsområden. Metoderna finns uppenbarligen för fler jobb, utan att sänka lönerna. Det är klart att det går att få ett mer jämlikt och tryggare samhälle, bara viljan finns.