För att Sverige ska konkurrera i framtiden behövs ett förtroendefullt samarbete mellan näringsliv, fack och stat, skriver Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister, Anders Ferbe, ordförande IF Metall, Åke Svensson, vd Teknikföretagen.
För att svenska företag ska kunna växa och bidra till vårt gemensamma välstånd behövs människor med rätt kvalifikationer.
Ett väl fungerande utbildningssystem för barn, ungdomar och vuxna har lett till en hög kunskapsnivå som gynnat vårt land i den globala konkurrensen.
I dag har vi en situation på arbetsmarknaden där 400 000 människor går utan arbete samtidigt som var femte rekryteringsförsök misslyckas på grund av att det saknas människor med rätt kompetens. För att ändra denna utveckling måste företagen ta ett större ansvar och stat och kommuner skapa bättre förutsättningar för att näringslivet ska kunna delta mer aktivt i utbildningen av den framtida arbetskraften.
Många företag och vissa branscher är i ett läge där svårigheten att rekrytera människor med relevant kompetens riskerar hålla tillbaka den möjliga tillväxten. Gymnasieskolans yrkesprogram är centrala för att försörja såväl företag som välfärdens verksamheter med den kompetens som efterfrågas.
Under lång tid har yrkesprogrammen drabbats av ett vikande intresse bland de som söker till gymnasieskolan. Förra året var det bara 26 procent av eleverna som påbörjade ett yrkesprogram, att jämföra med 35 procent 2008. Det är en dramatisk minskning, som riskerar få negativa konsekvenser på sikt.
Om inte fler unga väljer yrkesprogrammen kan kompetensförsörjningen i vissa sektorer försvåras vilket kan hämma svensk tillväxt då företagen inte kan förverkliga sin fulla potential.
En nyckel för att få kompetensförsörjningen att fungera och för att skapa utbildningar som leder till att unga får jobb, är att skolan och arbetslivet samverkar närmre än i dag. Det handlar om att företag och fackliga organisationer engagerar sig i vilka utbildningar som ska erbjudas, vilket innehåll dessa ska ha och om att aktivt skapa intresse för att få unga att välja dessa utbildningar.
Det var en sådan insikt som gjorde att industrins parter för tio år sedan tog initiativ till Teknikcollege. Det är ett samarbete där kommuner, utbildningsanordnare och företag tillsammans arbetar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade, industrirelevanta utbildningar på olika nivåer i utbildningssystemet.
Gemensamt för de utbildningar som ges inom ramen för samarbetet är att de förbereder eleverna för såväl jobb som högre studier. Inom Teknikcollege utbildas därför teoretiska praktiker och praktiska teoretiker utifrån svensk industris kompetensbehov.
Häromåret hotades det industritekniska programmet i Jönköping av nedläggning på grund av att det fanns ett för svagt intresse bland eleverna. Företagen inom Teknikcollege Södra Vätterbygden gick då samman med kommunerna i regionen för att öka intresset för och påvisa behovet av industrirelevanta utbildningar och lyckades tillsammans med kommunerna att med gemensamma ansträngningar vända den utvecklingen.
Efter att ha legat i malpåse ett år ser vi nu att fler söker sig till programmet och att dessa gemensamma ansträngningar varit framgångsrika. Exemplet visar att när företag tar ett aktivt ansvar för utbildning och kompetensförsörjning, går det att göra positiv skillnad.
Det är även viktigt att ändra sådant som har en negativ inverkan på elevers intresse för yrkesprogrammen. När gymnasieskolan reformerades 2011 ändrades yrkesprogrammen så att exempelvis industritekniska programmet och el- och energiprogrammet inte med automatik ger grundläggande behörighet.
Bland andra Skolverket har lyft fram detta som en orsak till att elever väljer bort dessa utbildningar.
Elever som tror att de senare i livet kommer att vilja gå vidare till högre studier riskerar uppleva sådana program som en återvändsgränd. Regeringen har tillsatt en utredare som bland annat ska titta på hur yrkesprogrammen ska kunna ge den breda kunskapsbas och de breda möjligheter som dagens unga efterfrågar.
En tydlig signal från parterna inom industrin är att det svenska utbildningssystemet behöver innehålla fler möjligheter till utbildning i vuxen ålder. Det måste vara möjligt att både vidareutbilda sig och byta karriär även under yrkeslivet. Regeringen delar denna uppfattning och investerar i ett nytt kunskapslyft, med bland annat fler platser på yrkesutbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen (yrkesvux) och längre fram även på yrkeshögskolan.
Yrkeshögskolan är ett framgångsrikt exempel på hur utbildningar utvecklas i direkt samverkan med näringslivet och har visat sig vara ett bra instrument för att matcha arbetskraften mot de behov av kompetens som finns. Dessa investeringar i människors kunskap bidrar till att trygga näringslivets kompetensförsörjning, samtidigt som det stärker den enskildes möjlighet att ställa om och byta bana under ett pågående yrkesliv.
Svenska företag och svensk ekonomi kan bara konkurrera internationellt genom att leverera de bästa varorna och tjänsterna. För att det ska lyckas även i framtiden behövs ett förtroendefullt, gemensamt, ansvar för att säkerställa kompetensförsörjningen.
Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister
Anders Ferbe, ordförande IF Metall
Åke Svensson, vd Teknikföretagen
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
