Bild: Charlotte Hall
Bild: Charlotte Hall

Jag är född i ett land som jag inte tillhör längre. Jag har mitt hem i ett land som jag inte heller tillhör på grund mitt utseende, skriver Reband Raza.

Jag är född i norra Irak, jag föddes som kurd och muslim. Redan från början var jag dömd att leva i krig för att Kurdistan var en diktatur styrd under Saddam Hussein.

Vi kurder fick inte lägga oss i politiken, påverka våra liv eller tala, läsa eller sjunga på kurdiska.

Efter fler krig och en lång flykt hamnade min familj i ett land som jag aldrig hade hört talas om. Landet Sverige. Min familj landade på Arlanda den 3 juli 1997. Jag såg den vackra och varma naturen. Och kände frihet i luften jag andades.

I dag har jag levt precis halva mitt liv i en diktatur, den andra halvan i en demokrati. Jag har levt halva mitt liv i förtryck med bara en dröm – den om frihet. Den andra halvan av mitt liv har jag levt i frihet med nya drömmar varje dag. Jag har också möjlighet att förverkliga dem bara jag vill kämpa för dem. Inget blod behöver spillas.

Jag behärskar två språk flytande, båd skriftligt och i tal. Jag har en dotter som är född på Karolinska sjukhuset och har en svensk pappa. Hon har svenskt efternamn.

Hon ser inte svensk ut. Hon ser ut som mig, med mörkt hår och mörka ögon. Hon förstår båda svenska och kurdiska precis som jag. Vi båda får frågan: Var du kommer ifrån?

Den frågan får jag varje dag och jag måste tänka efter varje gång jag svarar. Jag är född i Irak, men när jag åker tillbaka till min familj är jag en främling och utlänning för dem. Även där får jag frågan var jag kommer ifrån. Och när jag svarar: Suleymani, kommer följdfrågan: Nej, vilket land i Europa kommer du ifrån?

Svaret på samma fråga här i Sverige är Stockholm och följdfrågan är: Nej var kommer du ifrån ursprungligen?

Jag är född i ett land som jag inte tillhör längre. Jag har mitt hem i ett land som jag inte heller tillhör på grund mitt utseende. Jag vet inte vad min dotter ska svara när hon får den frågan.

Och vad ska jag svara henne när hon frågar mig var hon kommer ifrån? Det finns några alternativ för oss med icke-nordiskt utseende: Första, andra, tredje generationens invandrare. Men vad betyder det egentligen och hur lång kan vi gå?

Vi måste sluta fråga varandra var vi kommer ifrån eller vilket vårt hemland är. Fråga mig i stället var jag är i dag och vart jag är på väg. Jag har slutat vandra men jag vet inte heller var mitt hem kommer vara i framtiden.

För om jag tvingas fly från krig igen kommer jag att ta samma svåra beslut som mina föräldrar gjorde för att sätta mitt barn i trygghet. Jag kommer alltid att vara på väg mot frihet.

Reband Raza