En potentiell majoritet danskar motsätter sig den retorik som förs fram av deras politiker i Christiansborg, skriver Adam Hedengren, socialdemokrat och migrationspolitisk debattör.
Danskarna bråkar med varandra om flyktingpolitiken. Precis som vi gör i Sverige och i andra EU-länder. Inget anmärkningsvärt med det.
Men en sak gör det danska fallet lite speciellt – nu har nämligen den inhemska debatten tvingats på stackars Libanon.
Danmarks högerregering annonserade nyligen i libanesiska tidningar där man avråder flyktingar från att söka sig till deras nordliga utpost. Reaktionerna lät dock inte vänta på sig – vanliga danskar gick ut på sociala medier i opposition mot regeringens minst sagt annorlunda tilltag.
Och så kom det senaste tillskottet i den lätt absurda dansk-libanesiska debatten: Organisationen Refugees Welcome satte in ”motannonser” i Daily Star, en engelskspråkig dagstidning med bas i Beirut.
Där ger avsändaren Michala Bendixen svar på ”utlänningsminister” Inger Støjbergs annons i samma tidning, och påpekar att ministern minsann förmedlat en skev bild av Danmarks flyktingpolitik: ”Behandlingen av asylärenden är bland de snabbaste i Europa. Människor från Syrien och Eritrea får som regel asyl efter tre-fyra månader och väntetiden för familjeåterförening är fyra-sju månader”, skriver Bendixen.
Refugees Welcome försöker alltså motbevisa Støjbergs budskap och på sätt öppna upp för att flyktingar ska våga söka sig till Danmark. Intrycket från danska tidningar är också att Refugees Welcome inte står ensamma för att motverka det politiska gift som spridit sig i den danska flyktingdebatten under senare år.
Berlingskes politiksajt Politiko har precis rapporterat att över 50 procent av danskarna nu står bakom ett högre flyktingmottagande. Och i vänsteravisen Information nämns en enkät där 78,2 procent av landets befolkning vill gå med i en kollektiv EU-fördelning av flyktingar – något som Støjberg med vänner sagt nej till.
Regeringen röstade förvisso ja till EU:s förslag om gemensam asylfördelning under tisdagskvällen, men Danmark har alltjämt ett rättsförbehåll på plats som gör att man står utanför överstatliga regleringar inom flyktingpolitiken. Att döma av Støjbergs minst sagt otydliga kommentarer efter tisdagens beslut återstår att se om regeringen väljer att de facto delta i fördelningen.
Klart och tydligt är dock att här finns en potentiell majoritet danskar som önskar en humanare flyktingpolitik, i kontrast till retoriken som förs fram av deras politiker i Christiansborg. Folket reser sig, om uttrycket tillåts. I New York Times skriver akademikern Sune Haugbolle att ”många danskar äntligen vaknar upp till landets nersmutsade bild i omvärlden, och försöker göra något åt det. Medlemmar i den nya rörelsen organiserar måltider, samlar in möbler och erbjuder språkstöd”.
Men omvärldens skepsis gentemot Danmarks moraliska kompass lär inte lindras i första taget. Det finns djupa sår att läka i förhållandet till den muslimska världen i Mellanöstern. Samtidigt säger den irakiske flyktingen Firas Fakhry till Information att det inte är danskarna som är problemet ”utan reglerna”.
Låt oss hoppas att det stämmer, ty regler är ständigt föremål för förändring om det börjar mullra i folkdjupet. Jag säger som den tyska förbundskanslern, med lätt twist: kan vi rädda bankerna, kan vi tamejfan rädda människoliv.
Adam Hedengren, socialdemokrat, aktiv i migrationspolitiska frågor
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.