De ökande sjukskrivningarna ska brytas genom samordning och ökad press på arbetsgivarna. Regeringen presenterade i dag sitt åtgärdsprogram.
Under alliansens sista mandatperiod bröts trenden med allt lägre sjuktal. Sedan 2010 har sjukskrivningarna i stället ökat med 70 procent och kostnaderna fördubblats. Försäkringskassan prognoser visar på en fortsatt brant ökning som riskerar att tynga statskassan framöver.
Om inte trenden bryts kommer 80 000 fler vara sjukskrivna år 2019 och kostnaderna öka med 19 miljarder kronor, till sammanlagt drygt 50 miljarder kronor per år. Enligt socialförsäkringsminister Annika Strandhäll är insatser mot de ökade sjuktalen en av de mest akuta och prioriterade uppgifterna för den nya regeringen.
– Det är en stor ryggsäck som vi fick ta över från den förra regeringen. Kostnaderna väntas öka kraftigt och det är många andra satsningar vi skulle vilja göra med de resurserna, sa Annika Strandhäll på en pressträff under onsdagen.
För att stämma i bäcken och bryta utvecklingen presenterade socialförsäkringsministern ett åtgärdsprogram på sju punkter som hon hoppas ska få effekt redan nästa år.
– Själva poängen med åtgärdsprogrammet är helheten. Vi skruvar på många delar samtidigt och gör det simultant. Vi försöker ha ett kortsiktigt fokus och ett långsiktigt fokus för att få en låg och stabil sjukfrånvaro som kan hålla över tid, sa hon.
Regeringen sätter också upp ett tydligt mål: Sjukpenningtalet – det genomsnittliga antalet sjukdagar per försäkrad – ska ligga på nio dagar år 2020. I dag ligger sjukpenningtalet på tio dagar och kurvan pekar brant uppåt.
– Det är rimligt att ligga kring nio om man tittar på jämförbara länder, sa Annika Strandhäll.
Flera delar av åtgärdsprogrammet riktar sig mot arbetsgivarna. Dels skjuter regeringen till pengar till Försäkringskassan för att utveckla sitt stöd till arbetsgivarna för att möjliggöra rehabilitering på arbetsplatserna. Dels ger regeringen Försäkringskassan i uppgift att identifiera de arbetsgivare som inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Och dels ska departementet nu skyndsamt utreda olika typer av ekonomiska drivkrafter och incitament för arbetsgivare att ta ansvar för att hålla nere sjukskrivningarna.
– Arbetsgivare i Sverige har i dag ganska få ekonomiska incitament att ta ansvar för långtidssjukskrivna jämfört med jämförbara länder, sa Annika Strandhäll.
I första hand ska departementet titta på stimulanser för arbetsgivare som tar sitt ansvar. Men socialförsäkringsministern utesluter inte att även införa sanktioner för arbetsgivare som brister. Skarpa förslag ska presenteras i slutet av året.
Två tredjedelar av sjukskrivningarna drabbar i dag kvinnor och fyra av tio sjukfall beror på psykisk ohälsa. Överrepresenterade är kvinnor som jobbar i kontakt med andra människor inom kommuner och landsting: Lärare, undersköterskor, socialsekreterare med flera.
Regeringen skjuter till extra pengar till primärvårdens arbete för unga med psykisk ohälsa och kvinnors ohälsa. Extra pengar läggs också på kvinnors arbetsmiljö med fokus på social och organisatorisk arbetsmiljö.
Ett mer jämställt uttag ur föräldraförsäkringen är också en viktig komponent i det arbetet. Många sjukfall uppstår när kvinnors föder sitt andra barn. Fler förslag – utöver den tredje pappamånaden – för en mer jämställd försäkring ska presenteras vid årsskiftet.
Socialförsäkringsministern ska också utreda – med ett antal pilotförsök – hur krav på läkarintyg från första dagen kan påverka sjukskrivningstalen. Utöver det ska samordningen mellan vården, Försäkringskassan och arbetsgivarna stärkas.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
