Beslut om stärkta EU-gränser och ökat bistånd blev resultatet av det extrainsatta EU-toppmötet som under onsdagskvällen hölls i Bryssel.
EU-ländernas stats- och regeringschefer hade efter sju timmars möte på onsdagskvällen beslutat om bland annat att öka biståndet och att stärka EU:s yttre gräns.
Besluten rörde sig främst om ökade anslag till diverse fonder, bland annat nödfonden för asyl, integration och migration och fonden för inre säkerhet. EU kommer även att bistå i uppbyggandet av mottagningscentrum i Grekland och i Italien, som ska stå klara inom några månader, rapporterar SR. I dessa ska asylprocesser påbörjas om bedömningen visar att personen har skyddsbehov och i annat fall ska avvisning ske direkt därifrån.
EU kommer att bidra med åtminstone ytterligare en miljard euro till UNHCR, World Food Program och andra organ för att förbättra situationen för de flyktingar som är kvar i regionen. Pengarna kommer dels att komma från EU:s budget och dels från medlemsländerna.
EU kommer även att bistå Syriens grannländers flyktingmottagande, främst i Turkiet, Libanon och i Jordanien, genom ökat bistånd till Madad-fonden, EU:s regionala förvaltningsfond. EU kommer att stärka dialogen med Turkiet i syfte att fördjupa migrationssamarbetet. Även Balkan kommer att få ekonomiskt stöd för att kunna hantera de flyktingströmmar som passerar genom länderna.
EU kommer att verka för att stärka unionens yttre gränser och kontrollen av dessa genom att ge ytterligare resurser till Frontex, Easo och Europol, men konkreta åtgärder fanns inte med i beslutet. Många länder drev frågan om stärkta EU-gränser hårt, men Stefan Löfven (S) var bestämd att mandaten i frågan är nationellt.
– Vi som land måste ha kontroll över våra gränser. Det är en av våra uppgifter, inte minst enligt internationella regler. Vi kan däremot samarbeta bättre och se till att man upprätthåller det. Sist och slutligen är det ländernas eget beslut om hur detta ska ske, sade statsministern på en presskonferens efter mötet.
EU-kommissionen har dock lovat att ha tagit fram lagförslag gällande gemensamma gränskontroller på EU:s yttre gränser innan jul, vilket troligtvis kommer att lyfta frågan gällande medlemsstaternas suveränitet och gränskontroll igen.
EU kommer även att jobba allt mer aktivt för att stävja kriget i Syrien.
– Vi kommer att behöva tala med många inblandade. Syriens president Bashar al-Assad kommer att vara en del av detta, men också USA, Ryssland och viktiga länder i regionen som Iran och Saudiarabien, sa Tysklands förbundskansler Angela Merkel på en presskonferens.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
