Aldrig förr har så många arbetslösa varit kodade som funktionsnedsatta på Arbetsförmedlingen. Andelen har ökat med 300 procent sedan 1990-talet.
Aldrig förr har en lika stor andel arbetslösa varit kodade av Arbetsförmedlingen som funktionsnedsatta. I dag är de nästan 200 000, eller nästan var tredje arbetslös som finns inskriven i systemet.
I början av 1990-talet låg andelen funktionsnedsatta på runt 8-9 procent. I dag är de 30 procent. Det är en ökning med över 300 procent på två årtionden.
– Man reagerar ju när man hör de där siffrorna: Herregud, det kan ju inte vara rimligt. Vad är det vi håller på att göra här i Sverige? Så fort man blir arbetslös och inte kommer in på arbetsmarknaden, då klassas man plötsligt som funktionsnedsatt. Det är en ny samhällsklass som vuxit fram, säger Christian Maravelias, docent vid företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet.
Han har nyligen genomfört en studie av en av de största arbetsmarknadsåtgärderna för arbetslösa som har en funktionshinderkod: Anvisning till det statliga bolaget Samhall.
Henrietta Stein, direktör på Arbetsförmedlingens avdelning Rehabilitering till arbete, pekar ut två stora orsaker till ökningen. Dels alliansens sjukförsäkringsreform från 2008 som följdes av omfattande utförsäkringar där många människor med funktionsnedsättningar helt enkelt flyttades över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen.
Dels finanskrisen där Arbetsförmedlingen för första gången noterade att personer med en funktionsnedsättning, som vanligtvis fredas vid personalminskningar, nu följde med i varselvågen.
I statistiken kan man också notera ett hopp på runt fem procent under de här åren. Men det förklarar inte den stadiga uppgången sedan 1990-talet.
– Det finns en tredje förklaring. Vi har förändrat vårt arbetssätt och ska tidigare kunna identifiera personer med funktionsnedsättningar och nedsatt arbetsförmåga och erbjuda rätt insatser. Det är ett av de delmål som Arbetsförmedlingen har i funktionshinderpolitiken, säger hon.
Arbetsförmåga är nyckelordet i den här meningen. Arbetsförmedlingen kodar nämligen inte funktionsnedsättning i sig. De tar visserligen in läkarutlåtanden i de flesta fall, inte alla. Men den stora frågan är om nedsättningen påverkar arbetsförmågan.
– Oftast handlar det om att det finns ett medicinskt underlag. Sedan görs en bedömning av hur det kan påverka personens förutsättningar i de yrken som personer har förutsättningar för eller utbildning inom, säger hon.
Att bli kodad som funktionsnedsatt är alltså högst relativt. Det är inte avhängigt ditt medicinska tillstånd, utan beror ytterst på vilka krav arbetsförmedlaren anser att den omgivande arbetsmarknaden ställer i relation till din kropps fysiska och psykiska funktioner.
När kraven på social kompetens, flexibilitet och produktivitet generellt sett ökar på arbetsmarknaden kan fler människors funktioner anses nedsatta.
Marcus Merilä är anställd av Samhall i Pajala. Han berättar hur det gick till när han fick sin funktionshinderkod.
– I början hade jag ingen kod, men jag hade problem med att få jobb. Då sa de att jag kunde få en sån där kod och då kunde jag söka till Samhall. Jag hade gjort praktik där under elektronikutbildningen, säger han.
Exakt vilken kod av de elva funktionshinderkoder som Arbetsförmedlingen har till sitt förfogande vet inte Marcus.
– Det är lite oklart, det gick så fort. Det var något med att jag inte kunde skapa kontakter och komma ut i arbetslivet. Så det ska vara något psykiskt, säger han.
Exakt vilken kod det handlade om var å andra sidan av mindre betydelse för Marcus.
– Jag ville ha koden, för då kunde jag fortsätta på Samhall. Jag kunde få något att göra i stället för att bara plugga, säger han.
——-
Texten är ett utdrag ur Mikael Färnbos reportage ”Den nya Samhallsklassen” ur #4 2015 av Magasinet Arena. Läs reportaget i sin helhet på Dagens Arena här »
En prenumeration av tidningen kan tecknas här »
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
