Återinförd fastighetsskatt, slopat amorteringskrav och någon form av skatt på bostadsrätter ger bostadspolitiken bäst omfördelande profil, enligt Handelsbankens chefsekonom Jan Häggström.
Internationella valutafonden, Konjunkturinstitutet och Riksbanken. Många är de tungviktare som vill fasa ut ränteavdraget för att undvika en bostadsbubbla. Och allt fler sluter upp bakom jättarnas krav. Senast att sålla sig till skaran av ränteavdragsmotståndare är Bankföreningen, som samtidigt vill sänka inkomstskatten.
Exakt hur ett avtrappat ränteavdrag skulle slå mot olika grupper och marknaden i stort är svårt att förutspå. Det finns heller ingen samsyn kring hur en sådan reform skulle genomföras. Många pratar dock om en gradvis avtrappning på en procentenhet per år.
– Det enda vi med säkerhet kan säga är att ett utfasat ränteavdrag skulle slå mot de som nyligen gett sig in på bostadsmarknaden och har en hög belåningsgrad. I denna grupp finner vi främst unga och barnfamiljer, säger Handelsbankens chefsekonom Jan Häggström.
– Men, allt hänger ju på räntorna. Med dagens låga ränteläge kanske det inte verkar så blodigt med en procentenhet, men om folk blickar framåt och ser vad det kan innebära om tio år tror jag att det kan påverka bostadspriserna redan nu.
Det finns en hel drös skatter att laborera med för att få till olika fördelningspolitiska utfall på bostadsmarknaden. Ränteavdraget skulle förmodligen ge en större effekt på bostadspriserna än på inkomstfördelningen.
Utifrån ett inkomstfördelande perspektiv borde regeringen i stället låta ränteavdragen vara kvar och återinföra fastighetsskatten, menar Jan Häggström.
– Jag tror att fastighetsskatten träffar ganska rätt, eller lätt kan utformas så att den gör det. Det kanske inte var rimligt att avskaffa den utifrån en ekonomisk-teoretisk synvinkel. Många ekonomer menar att det är ett bra sätt att få in pengar till statskassan och påverka inkomstfördelningen.
Men även om fastighetsskatten har en träffsäker fördelningspolitisk effekt, kan det vara olämpligt att ändra den fram och tillbaka.
– Det har ett stort värde att folk vet vilka skatter som man kommer att betala i framtiden. Hur ska man annars kunna räkna på sina boendekostnader och göra upp en hushållsbudget när man köper en bostad?
Amorteringskraven som införs vid årsskiftet är en annan reform som riskerar slå mot många mindre välbeställda, menar Jan Häggström.
– Amorteringskrav får en negativ effekt. Tillsammans med utfasade ränteavdrag slår de hårt mot låginkomsttagare. Det är nästan per definition många barnfamiljer som drabbas – en grupp som man brukar vara mån om gällande inkomstfördelning, säger han.
För att göra bostadsmarknaden till en fördelningspolitisk motor skulle man också behöva införa någon typ av fastighetsskatt på bostadsrätter förklarar Handelsbankens chefsekonom.
– Det känns rimligt men är komplicerat eftersom innehavaren av en bostadsrätt bara äger en andel i huset. Men man skulle kunna lägga en skatt på själva fastigheten men då blir det svårt att räkna på hur en sådan slår, säger Jan Häggström.
Handelsbankschefen vill inte dra för stora växlar på resonemanget, men en sak som han tycker att regeringen borde ta tag i med en gång är den så kallade flyttskatten.
– Det skulle framförallt öka rörligheten på bostadsmarknaden. Många väljer att bo kvar i stora bostäder för att undvika skatten, och många andra vill flytta till större, säger Jan Häggström.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
