Ett överskottsmål utom räckhåll, större avräkningar i biståndsbudgeten och statliga lån – det är en mörk bild av det politiska läget som Magdalena Andersson målar upp i en intervju med Svenska Dagbladet.
Finansminister Magdalena Anderssons budget ligger nu på riksdagens bord, men mycket har förändrats sedan den presenterades i september. I en intervju i Svenska Dagbladet gav finansministern sin syn på det politiska läget och vad som måste göras för att hantera flyktingsituationen och hushållens ökade skuldsättning.
Det kommer att dröja innan statens finanser går med plus. Magdalena Andersson menar att det i dagsläget “vore en väldigt oklok politik att spara sig till 1 procents överskott”. Att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 är även det ett mål som tycks allt längre bort menar finansministern.
Avräkningarna i biståndsbudgeten fortsätter att vara aktuella. Det internationella biståndet som föreslagits i höstbudgeten uppgår till drygt 32 miljarder kronor. Omkring 19 miljarder kronor, 60 procent, skulle kunna räknas av från biståndet och användas till flyktingmottagandet.
Utrikesdepartementet (UD) har även uttryckt oro för att Sveriges kandidatur till säkerhetsrådet skulle påverkas av större avräkningar. Men ännu finns inget beslut på hur stora avräkningarna kommer att bli.
– Vi ska göra en samlad bedömning av hur mycket vi ska räkna av på biståndet, hur mycket vi kan spara på andra områden och hur mycket som är lämpligt att slå igenom i sämre offentliga finanser, säger hon till SvD.
Finansministern uppger att svenska staten kommer att låna mer inom den närmsta tiden. I år ska 10 miljarder lånas upp och fördelas mellan kommunerna. Att budgeten finansieras krona för krona är inte längre aktuellt.
– För att möta den akuta krissituationen är det inte lämpligt att använda krona för krona-metoden, nej, säger Magdalena Andersson.
Magdalena Andersson pekar dock på att det kan bli en positiv effekt av att fler nu kommer till Sverige. Fler flyktingboenden öppnas och fler lär sig svenska, vilket skapar nya jobb. Även de lånade pengarna bör öka tillväxten.
– Det som är kostnader nu kan bli intäkter senare om man lyckas att få människor i arbete. Men det är många människor som kommer nu på en gång, det ställer större krav än om det kom färre, säger Magdalena Andersson.
Hushållens skuldsättning fortsätter att öka. Alla partier förutom Sverigedemokraterna vill införa ett amorteringskrav. Men i remissvaren har kritiken mot en lagändring varit stor, några aktörer anser till och med att en sådan kan strida mot grundlagen.
– Nu får vi analysera remissvaren och föra samtal med de borgerliga partierna och Vänsterpartiet om hur vi ska gå vidare. Det vore bra att hitta ett sätt att möjliggöra ett amorteringskrav. Det behöver vidtas åtgärder för att komma till rätta med bostadspriserna och hushållens skuldsättning, säger Magdalena Andersson.
Hon nämner även IMF:s förslag om ett skuldkvotstak, där inkomst styr hur mycket en person får låna. Samtidigt uppger hon att hon vill undvika att minska ränteavdragen och utesluter helt en ny fastighetsskatt.
Magdalena Andersson menar att bankerna är ”underbeskattade” då de har fått lägre bolagsskatt och inte betalar någon moms. Därför vill finansministern se en bankskatt – en fråga som redan utreds. En sådan skatt kommer troligen att vara på plats år 2018.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
