Utrikesdepartementet och Lidingö stad verkar vara oense om varför man inte får döpa torget utanför eritreanska ambassaden till Dawit Isaaks frihetstorg.
I december 2014 kom det in en motion till kommunfullmäktige i Lidingö stad.
”Dawit Isaak är en svensk medborgare med familj i Lerum, nära Göteborg. Han sitter fängslad i Eritrea sedan 2001, mer än 13 år, utan att ha blivit åtalad eller ställd inför rätta.” löd de första raderna.
Motionärerna – fyra politiker från Miljöpartiet, Folkpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet – föreslog att korsningen vid Stjärnvägen/Herserudsvägen, det vill säga platsen utanför eritreanska ambassaden, skulle få ett nytt namn.
”Torget saknar ett officiellt namn, men som den plats där vi påminner och påminns om kampen för universella mänskliga rättigheter och det fria ordet borde den heta Dawit Isaaks frihetstorg”, argumenterade kommunpolitikerna.
Frågan bollades över till kommunstyrelsens arbetsutskott som fem månader senare meddelade sitt förslag: att kommunfullmäktige avslår motionen eftersom ”förslaget inte är i linje med stadens principer för namngivning”. Det finns nämligen flera sådana i Lidingö kommun. Först och främst bör de namn som föreslås ha en anknytning till platsen. För det andra, vid namngivning efter en person, bör det röra sig om en person som inte fortfarande lever. För det tredje bör namnet inte vara svårt att uttala eller skriva, och inte heller kunna förväxlas med en annan plats i samma kommun.
Eftersom förslaget att namnge torget efter Dawit Isaak inte kan kopplas till någon av principerna, kunde kommunstyrelsen heller inte se något skäl till att frångå principerna. Argumenterade kommunstyrelsen.
Den 15 juni var det dags för debatt i kommunfullmäktige. Där framförde plötsligt kommunstyrelsens ordförande, Anna Rheyneuclaudes Kihlman (M), ett nytt argument.
”Vi har naturligtvis haft kontakt med utrikesdepartementet, som är den kanal som arbetar för att få Dawit Isaak fri. De har avrått oss från att göra det här”, sa ordföranden en bit in i debatten.
Samma dag avslog kommunfullmäktige motionen.
Historien kunde tagit slut där. Kommunen har ju trots allt sina principer att följa.
Men hur var det egentligen med UD?
Dagens Arena ringde upp Anna Rheyneuclaudes Kihlman (M).
Du sa i debatten att ni varit i kontakt med UD som avrått er från att namnge torget efter Dawit Isaak.
– Kommunen sysslar inte med utrikespolitik. Det är ju inte en kommunal angelägenhet, det ligger långt utanför vår kommunala kompetens. I det här fallet, vilket UD sa när vi samtalade med dem, är det inte helt lyckat att göra det därför att det kan trigga igång någonting. Och vi har inte den kompetensen att göra en sådan analys.
Vem på UD har avrått er?
– Vi har pratat med Daniel Johansson.
Och han har avrått er från att göra detta?
– Ja, när vi har pratat med honom i telefon.
Det finns mycket riktigt ett dokument som visar att kommunen varit i kontakt med UD. Men där står inget om att UD har avrått kommunen från att namnge torget efter Dawit Isaak.
En bild som Daniel Johansson på utrikesdepartementet bekräftar.
– Jag fick ett vänligt samtal från en handläggare på kommunen som berättade att förslaget låg på bordet. Jag tackade för informationen och sedan avslutade vi samtalet. Jag var noga med att inte ge några som helst synpunkter på förslaget.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
