Vårt svar måste vara att stå upp för öppenhet och dialog, verka för inkludering och social utjämning. Där måste EU göra sin hemläxa.
Efter Paris har Europa sorg.
Såren kommer att vara kvar länge.
Nu riktas blickarna mot Molenbeek. Den belgiska kommunen har varit en stark rekryteringsmiljö för IS-krigare i Syrien och Irak.
Som transitområde har Molenbeek härbärgerat en hög andel återvändare från kriget. Några av dem har planlagt och utfört en rad terrorattacker i Europa de senaste åren.
Symboliken är stark. Molenbeek ligger inte långt från EU:s politiska hjärta i Bryssel. Ett EU som i dag befinner sig i en politisk, ekonomisk och humanitär kris (med en växande högernationalism och tendens till stängda gränser).
Molenbeek kallades en gång ”lilla Manchester”, efter den engelska industriella revolutionens vagga. Men har de senaste decennierna präglats av avindustrialisering och är i dag ett av de fattigaste områdena i Belgien.
Till bilden hör de klassklyftor och exkludering som dagens Europa producerar. Decennier av hög arbetslöshet har satt sina spår i områden som Molenbeek. Rasism och diskriminering kan också skapa eller understödja kulturell isolering. Allt för många möts av stängda dörrar och begränsade livsmöjligheter.
Men det är kopplingen till spänningarna i den arabiska världen som gör terrorismen till en så mycket mer svårhanterlig utmaning. Den bottnar i sin tur i gamla konflikter mellan olika trosriktningar inom islam. Och konkurrensen, striden och krigen med andra religioner. Särskilt med kristendomen. Den har mångtusenåriga rötter.
I dagens värld, med ökad rörlighet över gränserna och modern informationsteknologi är det fråga om en global konflikt. Sovjets inmarsch i Afghanistan 1979 och USA:s krig i Irak från 2003 var i mångas ögon i Mellanöstern i linje med det koloniala arvet. De har gött den militanta radikalismen. Som tagit sig en rad olika former: talibanerna, Al Qaida och nu – IS.
I grunden ligger konfliktytan i mötet med modernism, demokrati och mångkulturell pluralism. Även de muslimska samhällena anammar moderna globala värderingar. Vilket skapar en motreaktion.
Ur detta perspektiv kan dagens extremism och terrorism vara ett övergångsfenomen som liknar tidigare smärtsamma omvälvningar. Som de långa och blodiga krigen med religiösa förtecken i Europa och katastroferna under 1900-talet i form av fascism, stalinism och förödande världskrig.
Det gör inte dagens utmaning lättare eller dagens lidande mindre smärtsamt. Det besinningslösa mördandet i Paris skrämmer oss i sin effektiva kylighet och totala känslolöshet. IS har nu etablerat embryot till sitt barbariska och dödsbringande kalifat i delar av Syrien och Irak. Situationen där skapar i sin tur dagens flyktingströmmar till Europa.
Vårt svar måste förstås vara att stå upp för öppenhet och dialog, verka för inkludering och social utjämning. Det är Europas hemläxa. Men allt för mycket går i dag åt fel håll. Vi ser exempelvis återkommande våldsdåd mot flyktingförläggningar. Namn som Lasermannen, Peter Mangs och Anders Behring Breivik talar ett brutalt språk.
Men det går inte att vara naiv. För att förhindra och förebygga alla slags terrordåd i Europa krävs stora polisära insatser. Det mest akuta i dag att verka för fred i Syrien. För att stoppa IS räcker det inte med vapen. Men det går med sannolikt inte utan vapen heller.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
