EU-regler kan hindra miljömål

Bara två av 16 miljökvalitetsmål väntas nås till 2020. Men EU-lagar kan hindra flera av målen från att nås.

Den 30 november börjar klimattoppmötet i Paris.

För Sveriges egen finns miljömålssystemet, som innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 24 etappmål.

Bland miljökvalitetsmålen finns bland annat “Frisk luft”, “Begränsad klimatpåverkan” och “Levande sjöar och vattendrag”. Åtta myndigheter ansvarar tillsammans med länsstyrelserna för att följa upp och utvärdera arbetet med målen.

15 av miljökvalitetsmålen sattes år 1999 och ett tillkom 2005. De flesta är tänkta att vara uppfyllda till år 2020. Enligt den senaste utvärderingen kommer Sverige dock bara nå två av de 16 miljökvalitetsmålen.

– Att vi inte når mer än 2 av 16 mål är självklart oroande och mer behöver göras, säger Kristina Yngwe, Centerpartiets miljöpolitiska talesperson.

Ann Wahlström från Naturvårdsverket, myndigheten som har det övergripande ansvaret för miljömålen, förklarar dock att prognosen kan komma att ändras.

– Det ger inte hela bilden, det har gått framåt inom många områden. Men det ligger en stor utmaning i att ställa om våra konsumtionsvanor, säger hon.

Ann Wahlström säger att i de mål som är knutna till landskapet – fjäll, skog,våtmarker, sjöar och vattendrag – har Sverige stor möjlighet att påverka, men när det kommer till andra mål, exempelvis klimatmålet, är vi mer beroende av omvärlden och internationella regelverk.

– I målen om frisk luft och bara naturlig försurning har det hänt mycket till exempel, men det är fortfarande en bit kvar för att nå målen, säger hon.

Miljökvalitetsmålet “Ett rikt växt och djurliv” är ett av målen som försvåras på grund av rådande EU-regler. Dessutom är det beroende av att andra miljökvalitetsmål ska nås först.

– En försämring är att miljöersättningar, inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik, för natur och kulturmiljöer och för riktade åtgärder för biologisk mångfald på åkermark har tagits bort, säger Lena Nerkegård från Naturvårdsverket.

“Hav i balans” är ett miljökvalitetsmål som är beroende av närliggande länders utsläpp till Östersjön. Övergödningsproblematiken är fortfarande stor och utbredningen av döda bottnar och syrefattiga områden minskar inte, säger Lena Nerkegård.

– Tillförsel av näringsämnen, uttag av arter genom fiske och tillförsel av farliga ämnen påverkar miljötillståndet mest. Samarbete för en bättre havsmiljö sker dock inom bland annat EU:s havsmiljödirektiv och vattendirektiv samt Helsingfors­ och Oslo­-Paris-konventionerna, säger hon och fortsätter:

– När det gäller Klimatmålet är det ganska givet att det är ett globalt samarbete som krävs. Det krävs en kraftig omställning av samhället och för att det ska lyckas behövs både insatser i enskilda länder och internationellt samarbete för att begränsa utsläppen, bland annat inom FN:s klimatkonvention.

Hon efterlyser förbättrade samarbeten och effektivare EU-lagstiftning kommer att göra att vi når miljömålen på bred front.

– I många fall kan EU-lagstiftningen vara bra för miljöarbetet, men i vissa fall blir det en försämring.

Annika Jakobson, vd för Greenpeace ser ingen anledning att kritisera den sittande regeringen för att så få miljömål ser ut att uppnås.