Krisexperten Goran styr transitlägret i Tabanovce som är bland det sista flyktingarna ser av Makedonien innan de korsar gränsen till Serbien.
Kläder, tomma vattenflaskor, ett gosedjur, matrester. Scenen när bilen rullar in i Tabanovce vittnar om den oreda som rådde på flyktvägen innan transitlägret upprättades i augusti. På asfalten bortom tågrälsen pilar mot Serbien.
Hit anländer mellan sex och åtta tåg per dag från Gevgelija, Makedonien. Dagens första tåg har inte kommit än. Det är tyst sånär som på en grävmaskin utanför lägrets stängsel. Man förbereder för den beräknade ökningen av människor och vinterkylan, berättar Goran.
Han är makedonska regeringens expert på kriser och är nu satt att hantera transitlägret.
– Vi ska ha värme i tälten så vi behöver en bättre generator. Vi kommer ha plats för 1 000 personer åt gången, men här passerar runt 8 000 per dag. Vi kommer inte ha kapacitet för alla, människor kan behöva sova utanför när de väntar. Men vi kan inte bygga större, säger han och betonar att han är van vid kriser som denna.
Goran berättar att han organiserade mottagandet av albanerna under Kosovokriget och har styrt upp merparten av landets 23 naturkatastrofer.
– EU vill sakta ner flyktingströmmen men här finns inte plats. Jag tycker att Grekland borde skilja på de ekonomiska migranterna och flyktingarna, så att alla inte behöver gå här. Men alla syrier ska släppas igenom, säger han.
Den synen på de som flyr är vanlig bland de flesta personer med makt som jag träffar. Syrierna ska släppas igenom. Resterande är bara ekonomiska flyktingar som utnyttjar tillfället. De ska inte få komma in.
– Det är så man pratar på officiella möten. Annars kommer vi få stora problem. Vårt uppdrag är inte att ta hand om dem, det är att transportera dem genom Makedonien.
För att hantera trycket på länderna i Balkan hölls ett extrainsatt möte i Bryssel i mitten av oktober.
Enligt överenskommelsen med EU ska alla flyktingar bli behandlade på ett humant sätt utmed hela västra Balkan för att undvika en humanitär katastrof i Europa. Man kom också överens om att Makedonien och Serbien ska få ytterligare ekonomiskt stöd för humanitära insatser. Tillsammans med tidigare utlovat ekonomiskt stöd uppgår det till 1,74 miljoner euro.
Goran fnyser när jag nämner detta.
– Vill ni ha flyktingarna får ni betala för dem. Vad jag vet får vi 2 miljoner euro, vi behöver 20 miljoner. De där pengarna kan ni gott behålla. Folk kommer hit och frågar vad vi behöver, men sen ser vi inte röken av dem igen, säger Goran.
Vid gränserna mellan Grekland, Makedonien, Bulgarien, Serbien och Kroatien har Dagens Arena träffat några av dem som är på väg till Europa. Och de som på plats ska se till att deras flykt sker under humana omständigheter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
