Efter Balkankriget lyfte regeringen bort Migrationsverket som en myndighet med särskilt ansvar för krisberedskap. Med höstens erfarenheter i ryggen tror MSB att ett tydligare uppdrag för verket hade underlättat.
Under hösten har tiotusentals människor flytt från krig och tagit sig till Sverige. Migrationsverket har upprepade gånger larmat om svårigheterna att hantera situationen på ett bra sätt. Asylsökande har tvingats sova på gatan, handläggningstiderna för asylprövning har nått historiska längder och personal på myndigheten har jobbat under stor press. Nu i veckan vittnade anställda om att de gråter på väg till jobbet.
Men Migrationsverket hade kunnat vara mer förberett att hantera krisen.
Fram till 2005 var Migrationsverket en av de myndigheter som hade ett särskilt ansvar för krisberedskap enligt krisberedskapsförordningen. Det innebär bland annat skyldighet att redovisa risk- och sårbarhetsanalyser till regeringen, men även att myndigheten på olika sätt ska vara rustad för en krissituation.
Krisberedskapsmyndigheten (KBM), en av föregångarna till MSB, föreslog i en rapport 2004 att Migrationsverket inte längre skulle vara en sådan myndighet. När det under Balkankriget kom många flyktingar till Sverige, resoneras det i rapporten, så fungerade Migrationsverkets arbete bra, utan särskilda insatser.
Det ansågs inte troligt att Sverige skulle hamna i en situation som krävde ännu mer resurser av Migrationsverket än under den perioden, om landet inte skulle hamna i krig.
“Den roll som Migrationsverket fyllde i det gamla funktionssystemet i form av att organisera flyktingmottagning i stor skala är också ganska nedtonad i det säkerhetspolitiska läge som Sverige befinner sig i dag”, står det i rapporten.
Med stöd i KBM:s rapport fattade regeringen 2005 beslut om att Migrationsverket inte längre skulle vara en myndighet med särskild krisberedskap.
– Min bild är att man bedömde att risken för att Sverige i fredstid skulle hamna i en situation med så kraftiga flyktingströmmar att det skulle uppfattas som en krissituation var väldigt liten, säger Svante Werger, kommunikationsdirektör på MSB.
Efter höstens erfarenheter tror han att det hade funnits fördelar om Migrationsverket varit en tydligare del av det svenska krisberedskapsarbetet.
– Det tror jag hade underlättat, säger Svante Werger.
Han utesluter inte möjligheten att utreda att Migrationsverket återigen skulle bli en myndighet med särskild krisberedskap.
– Det är hela tiden en öppen fråga och ett uppdrag som finns i förordningen är att MSB kan föreslå detta. Det är absolut något som MSB kan komma att titta på, men just för tillfället har vi fokus på hur vi kan bistå och samordna i den nuvarande situationen.
Jenny Deschamps-Berger är analysansvarig vid Crismart på Försvarshögskolan.
– Alla centrala myndigheter kan inte vara med i krisberedskapsfördningen för då skulle man urholka det särskilda ansvaret för krisberedskap, även om det utifrån dagens situation kan ses som självklart att Migrationsverket borde vara med.
Det hon framför allt efterlyser är ett tydligare ansvar för de myndigheter som inte innefattas av krisberedskapsförordningen.
–De myndigheter som inte är med där skulle behöva mer stöd av de myndigheter som idag har ett särskilt ansvar för krisberedskap. Ansvaret för krisberedskap bör skrivas in i myndigheternas instruktion, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
