På måndag hålls det första primärvalet i USA och vi får en fingervisning om vilka representanter som kommer att tävla om att bli president.
Vid sjutiden måndag kväll får invånarna i den amerikanska delstaten Iowa säga vem de helst vill ha som sitt lands nästa president.
De går, kör eller skjutsas till valmöten i de knappt 1 700 valdistrikten, demokrater för sig och republikaner för sig. Efter att ha pratat av sig en stund ställer de sig i klungor för den kandidat de gillar mest.
Något riktigt val är det inte. De flesta, drygt åttio procent, bryr sig inte heller. De stannar hemma eller gör annat i vinterkvällen. Det brukar vara lite ruggigt i Iowa så här års.
Men världen håller andan. Upphetsningen är stor. Det är ju startskottet för den amerikanska presidentvalkampanjen. Världens mäktigaste man eller kvinna ska utses.
Ingen skulle dock bry sig särskilt mycket om vad några invånare i Iowa tycker om det inte var för att de är först ut. Just därför får spektaklet så stor betydelse. Iowa har till och med kidnappat den amerikanska demokratin, hävdas i webbtidningen Politico.
En anledning är att Iowa inte alls är representativt för USA som helhet. Delstaten har i det närmaste enbart vita invånare. Kristna fundamentalister är kraftigt överrepresenterade. Och de demokratiska väljarna är ovanligt långt åt vänster.
För den demokratiska favoriten Hillary Clinton är Iowa kort sagt bortaplan. Det var här hon fick den första snytingen av väljarna i valet 2008 då Barack Obama överraskade med att vinna stort – och slutligen ta hem nomineringen.
Den här gången är det socialisten Bernie Sanders som utmanar och som mycket väl kan vinna. Han ligger också bra till för att segra i New Hampshire som håller det första riktiga primärvalet en vecka senare. Segrar i de två första valen skulle förstås ge honom en flygande start.
Även om det är lite nervöst i Clintonlägret talar det mesta dock för att den förre utrikesministern tar hem de större och mer representativa delstaterna. Racet kan vara över redan den så kallade super-tisdagen 1 mars då tretton delstater håller primärval.
På den republikanska sidan är läget knepigare, för att inte säga desperat. Så länge som ingen av de mer moderata kandidaterna förmår tränga sig fram, talar alltmer för den vildsinte populisten Donald Trump. Han kan säga vad som helst, förolämpa alla, strunta i debatter och ändå vinna. Alla trodde ballongen skulle spricka, men den flyger bara högre. Han har sitt stöd främst bland äldre, vita och bittra män.
Framför allt är Iowa dock halleluja för den kristna högern. Här har figurer som Rick Santorum och Mike Huckabee lyfts till himlen för att senare falla platt till marken.
Årets ärkekonservative evangelist är Ted Cruz. Iowa kan stärka hans ställning som den främste utmanaren till den ledande Trump.
Båda är mardrömskandidater för den republikanska partiledningen. De anses helt enkelt för extrema för att vara valbara.
Men om partietablissemanget tvingas välja föredrar de Trump. Han kanske ändå inte går att stoppa, men möjlig att slipa av och göra upp med, antyds det. Som om allt vi sett bara är en show.
Även om inte så många Iowa-bor orkar masa sig till valmötena på måndagskvällen har det onekligen betydelse på vilken sida de ställer sig. Också för oss.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
