Jan Björklund (L) vill lämna över ännu större del av bostadspolitiken till marknaden för att öka byggandet. Historien visar att det inte fungerar.
75 000 bostäder per år. Så många bostäder måste byggas varje år för att matcha befolkningsökningen, enligt Boverket. Förra året påbörjades byggandet av 45 250 bostäder, alltså långt ifrån Boverkets mål. Och ännu färre färdigställdes.
Faktum är att det har byggts för lite ända sedan början av nittiotalet. Det var också då det blev borgerligt regeringsskifte och svensk bostadspolitik svängde 180 grader. De statliga bostadslånen avskaffades och räntebidragen minskade. Målet var att marknadslogiken skulle styra bostadsbyggandet – inte staten.
Liberalernas Jan Björklund är en av dem som vill fortsätta på den linjen. För att få igång bostadsbyggandet vill han införa marknadshyror.
– Vill vi att det ska byggas mer handlar det om andra typer av reformer, inte minst avregleringar på hyresmarknaden, sa partiledaren i Aktuellt i veckan.
Historien visar dock att marknaden inte klarat av att bygga tillräckligt med bostäder.
En graf i boken »Svensk bostad 1850-2000« åskådliggör detta på ett tydligt sett. Under åren då marknaden styrt har Sverige haft ett lågt bostadsbyggande. Mellan 1930-1990, då de kommunala bostadsbolagen växte fram och staten subventionerade bostadsproduktionen, byggdes betydligt mer.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
