De svenska välfärdsbolagen gjorde en vinst på sammanlagt tio miljarder 2014. Nästan hälften gick till ägarna samt bolag utanför välfärdssektorn.
2012 fick Skatteverket i uppdrag av regeringen att kartlägga förekomsten av skatteplanering – arrangemang innanför lagens ram i syfte att begränsa skatten – inom välfärdssektorn.
Granskningen visade att hur riskkapitalbolag inom vård och omsorg utnyttjade skattelagstiftningens kryphål för att undvika bolagsskatt och trollade bort miljarder genom så kallade räntesnurror. Regeringen bestämde sig för att täppa till kryphålen och 2013 infördes nya regler för att stoppa de interna ränteuppläggen.
Nu har Skatteverket på nytt granskat bolagen inom välfärdssektorn – företag som bedriver verksamhet inom exempelvis vård, skola och omsorg. Kartläggningen visar att företagen i stort sett slutat att skatteplanera med räntor på ägarlån, det vill säga räntesnurror.
Men det finns andra sätt för bolagen att runda Skatteverket, till exempel genom koncernbidrag, ränteavdrag på externa lån och utdelningar till ägarna, vilket leder till mindre skatteintäkter.
2014 omsatte välfärdssektorn drygt 153 miljarder kronor. Ungefär fem miljarder – eller 3,2 procent av omsättningen – försvann ur välfärdssektorn på grund av skatteplanering, enligt Skatteverkets rapport.
Av dessa fem miljarder bestod drygt två miljarder kronor av koncernbidrag – det vill säga att flytta medel från välfärdssektorn till bolag utanför välfärdssektorn. 2,6 miljarder gick i sin tur till utdelningar till ägare i fåmansbolag.
Rapporten visar också att det fortfarande är välfärdsjättarna som betalar minst andel bolagsskatt. De stora bolagen och de 19 koncernerna står för 56 procent av omsättningen men bara 22 procent av den beräknade bolagsskatten år 2014.
Dock har de sammanlagda intäkterna från koncernernas bolagsskatt ökat, från 95 miljoner 2013 till 230 miljoner 2014.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
