Dumpa Palme och åk till Avesta

Nostalgi ger inga svar på hur en socialdemokratisk politik för 2030 ser ut.

I dag börjar Socialdemokraternas kommunkonferens. Under en helg i Örebro ska socialdemokratiska kommunpolitiker få diskutera frågor som jämlik skola och hälsa, jobb och hur Sverige kan bli världsbäst på att bygga.

Men det är ett sargat parti som möts. Opinionen ser ju helt ärligt sådär ut för Sveriges kanske största parti.

Många socialdemokratiska företrädare känner sig heller inte bekväma med regeringens linje i migrationsfrågan. Hade de inte haft ett förtroendeuppdrag hade de kanske lämnat partiet, resonerar de. Och där Miljöpartiet skapar forum för att möta kritiska medlemmar, lägger Socialdemokraterna bara locket på.

Kanske hade det varit något enklare att svälja den inhumana migrationspolitiken om socialdemokraterna samtidigt lämnat oss med en känsla av tillförsikt. Att vi känt att vi kan lita på att lagstiftningen bara är tillfällig, men även att socialdemokratin ger oss framtidstro.

Nationellt står partiet idémässigt och stampar. Man skryter med att man bockar av ett vallöfte efter det andra. Det är bra, men sett till löftena är det inte en jättestor bedrift. Det rör sig inte om några samhällsomvälvande förändringar mot ett jämlikt samhälle, utan ofta små, små steg som gör samhället lite mindre dåligt för dem som har det sämst.

Konflikten man valt att ta gentemot alliansen är om den svenska modellen. Tryggt socialdemokratiskt och viktigt i tider som denna då angreppen på modellen är många och hårda. Men det är knappast nydanande.

Så ser det inte ut i kommunerna.

Runt om i landet styr socialdemokrater i kommunerna, så väl i rödgrönrosa koalitioner, som blocköverskridande samarbeten. Där bedrivs det både socialdemokratisk politik och i många fall idéutveckling.

I Avesta gick Socialdemokraterna framåt i det senaste valet och har nu egen majoritet i kommunfullmäktige. De hade en vision för kommunen: »Avesta 2020«. Målsättningen var att skapa fler arbetstillfällen, bredda näringslivet och öka befolkningen.

»Det skapade riktning och energi. Nu vet de flesta Avestabor vad Socialdemokraterna vill framöver,« säger Avestas kommunalråd Lars Isacsson till Dala-Demokraten.

Isacsson sätter fingret på något viktigt. Ett parti med en känd vision ger tydlig riktning och lockar väljare. Utan en viljeinriktning saknar medborgarna anledning att ge sitt stöd.

Arbetarrörelsen är nostalgisk till sin natur. En besviken socialdemokrati missbrukar Palme- och Wigforsscitat, för att på så sätt försöka hitta den där riktningen och energin som Lars Isacsson pratar om. I historiens trygghet vill man hitta en väg framåt.

Det är fel väg att gå. En längtan efter det gamla ger inte svar på hur en socialdemokratisk politik för 2030 ser ut.

Efter två mandatperioder med alliansstyre i Sverige, är behovet av en progressiv politik för jämlikhet större än någonsin. Det är dags för Socialdemokratierna att ta tag i idéutvecklingen. Ett första steg är ett studiebesök i Avesta kommun.