Stafettberoendet ökar inom socialtjänsten

Hälften av alla kommuner hyr in stafettsocionomer i brist på socialsekreterare. Samtidigt ökar kostnaderna för inhyrd vårdpersonal kraftigt. Men någon strategi för att bryta stafettberoendet finns inte.

Förra året steg kostnaderna för inhyrda läkare och sjuksköterskor med nästan 20 procent till fyra miljarder kronor för Sveriges regioner och landsting, rapporterar Ekot igår.

Samtidigt växer bemanningsbranschen som förser sjukhus och vårdcentraler med personal. 2011 omsatte bemanningsföretagen inom vård 962 miljoner. 2015 låg omsättningen på 1745 miljoner – alltså en ökning med över 80 procent.

I själva verket omsätter branschen mer än så. Bemanningsföretagen organiserar nämligen bara en del av alla vårdbemanningsföretag.

Det är inte bara inom sjukvården inhyrd personal blir allt vanligare. Enligt en färsk enkätundersökning från SKL råder stor brist på socialsekreterare i landet. Hela 98 procent av kommunerna uppger att de har svårt att rekrytera erfarna socialsekreterare inom området barn och unga. Och hälften av kommunerna uppger att de använt bemanningsföretag för att lösa personalbristen i socialtjänsten.

För att minska beroendet av stafettpersonal har flera landsting – exempelvis Blekinge och Jönköping – infört hyrstopp. Och i december 2015 skrev landstingsråden i de fyra nordliga landstingen en gemensam debattartikel i Dagens Samhälle, där de uppmanade landstingspolitiker i hela Sverige att samlas kring en gemensam plan för att bryta beroendet av stafettpersonal.

Enligt Dag Larsson, ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation, arbetar man med att ta fram en strategi för att minska beroendet av inhyrd vårdpersonal. Men någon färdig plan har ännu inte presenterats.

– Nästan oavsett vilka insatser som vi och våra medlemmar kan jobba med på kort sikt så kommer det inte att gå att bryta det här snabbt, säger Hans Karlsson, chef för vård och omsorg på SKL till Ekot.