EU-migranter kan kräva att deras barn ska få gå i skolan, efter ett beslut från Skolinspektionen.
2013 kom en ny skollag som syftade till att erbjuda skolgång åt barn till papperslösa flyktingar. Barnen befinner sig ofta i landet under långa perioder och riskerar därför att missa viktiga delar av skolgången.
Lagstiftningen har dock ansetts svårtolkad. EU-migranter som befinner sig i Sverige utan tillstånd och utan försörjning betraktas nämligen också som papperslösa – men huruvida deras barn ska räknas in i gruppen som har rätt att gå i skolan har hittills tolkats olika av kommunerna.
Umeå kommun har exempelvis beslutat att inte erbjuda generell skolgång åt EU-migranter, utan gör en bedömning från fall till fall.
– Vi får egentligen ingen ledning i den här frågan om när man ska betraktas som papperslös, varken från Skolverket eller Sveriges kommuner och landsting, sa Moa Brydsten, ordförande för Umeås grundskolenämnd till Dagens Nyheter i april förra året.
I januari 2016 kom Skolinspektionens första beslut som berör EU-medborgarna och den nya skollagen, efter att ett barn i en polsk familj hade nekats skolgång i Olofströms kommun. Kommunen hänvisade till att pappan saknade arbete och att Olofström därmed inte kunde anses vara familjens hemkommun. Dessutom betraktades familjens status som »oklar«, trots att familjen hade intentionen att stanna permanent i Sverige.
I Skolinspektionens beslut slår man fast att barnet ska anses vara bosatt i Sverige – även om man som EU-migrant egentligen ska lämna landet om man saknar fast försörjning efter tre månader, rapporterar SVT Nyheter.
Maria Mohlin, jurist på Skolinspektionen, var med och fattade beslutet. Hon menar att beslutet kommer vara vägledande för framtida fall och att skollagen även kommer att inkludera barn till fattiga romer.
– Ja, om förutsättningarna är uppfyllda så gäller ju samma sak för de eleverna naturligtvis, eftersom skollagen reglerar situationen även för dem. Enligt skollagen har man rätt till skolgång om man vistas mer än tre månader i Sverige som papperslös, säger Maria Mohlin.
Regeringens nationella samordnare för utsatta EU-medborgare, Martin Valfridsson, har bedömt att det i dag befinner sig mellan 70 till 100 barn till utsatta EU-medborgare i Sverige. Han tycker dock inte att dessa barn ska erbjudas skolgång.
– Jag tycker inte vi ska uppmuntra den här gruppen att ta med sina barn till Sverige, sa Martin Valfridsson till Dagens Arena i februari.
Göteborgs stad är en av få kommuner i Sverige som redan i dag tillämpar principen om att alla barn ska ha rätt att gå i skolan. Teresa Woodall, EU-samordnare i Göteborgs stad, är positiv till Skolinspektionens beslut och hoppas att fler kommuner nu kommer att ta efter deras exempel. Hon tror inte att detta kommer innebära att fattiga EU-migranter kommer att vallfärda till Sverige.
– Den personal vi har i skolan säger att det här är en liten grupp , totalt 23 elever under höstterminen. Vi har haft de här barnen i skolan sedan 2007 och antalet har varit konstant, vi ser inte utbildningen som ett incitament att ta sig till Sverige. Önskan att vara här i Sverige är ganska liten faktiskt, det är vad vi möter, de flesta vill vara kvar i sitt hemland, säger Teresa Woodall till SVT Nyheter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
