Under de senaste 20 åren har de allra rikaste ökat sin ekonomiska standard med 130 procent. Motsvarande siffra för de fattigaste är 48 procent. Med regeringens politik blir det ändring på detta – den stora vinnaren är ensamstående kvinnor.
Skillnaderna mellan de rikaste och fattigaste ökar. Det går bland annat att beskriva genom ekonomisk standard i olika inkomstgrupper. Diagrammet nedan visar hur den rikaste tiondelen av befolkningen drar ifrån medan den fattigaste tiondelens inkomstnivå ökar i en mycket långsam takt.
De allra rikaste har sedan 1995 sett sin ekonomiska standard öka med 130 procent. Motsvarande siffra för de fattigaste är 48 procent. Den ekonomiska standarden är som allra lägst för ensamstående kvinnor med barn.
Med regeringens politik blir det ändring på detta. Enligt regeringens fördelningspolitiska redogörelse, som presenteras i samband med vårpropositionen, bedöms den ekonomiska standarden öka för 26 procent av befolkningen och minska för 45 procent. 29 procent påverkas inte alls.
För de 20 fattigaste procenten av befolkningen ökar den ekonomiska standarden med 1,7 respektive 1,3 procent. Detta medan den rikaste tiondelens ekonomiska standard sjunker med 1,2 procent. Detta förklaras bland annat av avtrappat jobbskatteavdrag, som främst gynnat män.
För ensamstående föräldrar och äldre ensamstående kvinnor stärks den ekonomiska standarden ytterligare. Bland annat på grund av höjningen av underhållsstödet och höjningen av grundnivån föräldrapenningen.
Sammantaget beräknas regeringens budget bidra till en svag minskning av inkomstskillnaderna i landet, mätt med Gini-koefficienten. Med regeringens politik landar den på 0,299, utan den hade Giniko-koefficienten legat på 0,303.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
