Klassklyftan mellan stad och land växer

Storstadsinvånare blir rikare och allt mer högutbildade. På landsbygden går utvecklingen i motsatt riktning. »En viss del av landet ska inte behöva betala för att resten ska gå bra«, säger nationalekonomen Charlotta Mellander.

De allra flesta som betraktas som högutbildade, det vill säga minst har en treårig eftergymnasial utbildning, söker sig till en storstadskommun. Det visar den senaste statistiken från Statistiska Centralbyrån (SCB).

I Danderyd är över hälften av invånarna, 57 procent, högutbildade. Detta kan jämföras med Degerfors längst ned på listan, där bara 7 procent har en avslutad eftergymnasial utbildning. Sett till antal är det Stockholm som har flest högutbildade med 213 100.

Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi, har forskat kring urbanisering och regional utveckling. Hon säger att en av anledningarna till att de med hög utbildning söker sig till storstäderna handlar om livsstil.

– Å ena sidan beror på det förstås på arbetsmarknaden, de utbildade hittar de mest attraktiva jobben där. Men storstäderna samlar också kreativa människor på en och samma plats vilket gör att idéer utbyts, det händer saker. Det finns variation, mångfald och ett rikt utbud som man kan fylla sitt liv med när man inte jobbar. 

Hans Heggemark är analytiker på SCB och har nyligen studerat inkomstutvecklingen i Sveriges alla kommuner. Han har funnit att storstadskommunerna drar ifrån även här. Och det rejält.

Sett till den disponibla inkomsten, alltså det som återstår då skatten är betald, har hushållen i Stockholm i snitt ökat sina inkomster med 44 400 kronor mellan 2011 och 2014. En ökning med hela 13,5 procent. Under samma period har den disponibla medianinkomsten i Malå bara ökat med 800 kronor – eller 0,3 procent.

– Att ökningen är så stor i storstäderna tror jag till stor del kan förklaras av att det är många som flyttar dit, och att de dessutom har mycket pengar. Man måste ha en väldigt hög inkomst för att kunna flytta till exempelvis Stockholm eftersom man inte har råd med bostad annars. Det är alltså inte förskolelärare eller andra med låglöneyrken som tillkommer, utan de som har råd att köpa en bostadsrätt, säger Hans Heggemark.

För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landet. I dag är siffrorna omvända –  85 procent bor i tätorter. Att det särskilt är människor med hög utbildning och hög inkomst som allt mer koncentreras i städerna kan vara problematiskt – framförallt för den del av befolkningen som inte har kunskapsjobb, säger nationalekonom Charlotta Mellander.

– Storstäder behöver också människor som exempelvis kör bussar, lagar mat och städar. Men det blir allt svårare för dem att ha råd att bo här när bostadspriserna stiger så kraftigt.

Hon poängterar dock att urbaniseringen är bra för samhället som helhet, då det leder till en snabbare ekonomisk tillväxt och starkare regionala arbetsmarknader.

– Men många föredrar fortfarande att bo på landsbygden och för dem blir det allt tuffare att göra det valet. Dessa människor betalar också skatt och har samma rätt till välfärd som de som bor i storstäderna, men i stället upplever de att grundläggande rättigheter som skolor, sjukvård och infrastruktur läggs ned. De måste få mycket bättre stöd. En viss del av landet ska inte behöva betala för att resten ska gå bra, säger Charlotta Mellander.