Många är upprörda över att finansminister Anders Borg (M) vill "samla i ladorna" och "värna statsfinanserna". Samtidigt är det förbryllande med denna vänta och se-taktik. Vad är det han vill värna, om han redan har problem med växande underskott och lånar sig fram?
En teori har varit att Borg "samlar i ladorna" för att kunna klämma till med utgiftsökningar i en rejäl valbudget. Men det vore både cyniskt och kontraproduktivt att vara så snål i år att 15 000 kommunanställda riskerar få sparken, och sedan nästa år ge kommunerna pengar för att kunna återanställa ungefär lika många.
Men det finns också en annan teori, som DN:s ekonomisidor lanserade häromdagen. Borg vill inte bränna av allt krut, ifall Swedbank måste förstatligas i höst eller nästa år, på grund av växande förluster på sitt engagemang i affärer i Baltikum. Även banken SEB finns i riskzonen.
Tidningen hävdar att regering, Riksbanken och Riksgälden skissar på samma modell som användes på 90-talet, där banker förstatligades och de dåliga lånen hamnade i speciella bolag. Om det här skulle stämma får vi också en möjlig förklaring på det oförklarliga. För finansministern kan ju inte basunera ut en sådan beredskapsplan på gator och torg.
Hur sannolikt är det att ett antal svenska banker hamnar i en så allvarlig kris att de måste förstatligas? Simon Johnson var under ett antal år chefsekonom på internationella valutafonden IMF, som har detaljerad kännedom om svagheterna i banksystemet. Han skriver i en artikel i senaste numret av Atlantic Monthly att det kan bli värre än under 30-talskrisen, eftersom det finansiella systemet i dag är mer sammanlänkat med varandra än tidigare. Det är fullt möjligt att hela Öst- och Centraleuropas banksystem kollapsar, menar Johnson. Och eftersom de flesta ägs eller är beroende av banker i väst kan insolvensen spridas över kontinenten.
Hur önskvärt är det med förstatligande av ett antal svenska banker? Simon Johnson är upprörd över att den amerikanska regeringen naivt har skickat iväg miljontals dollar på de misslyckade bankmännens villkor. Som gammal IMF-man med erfarenheter från kriser ute i världen är hans råd att staten genast ska gå in, städa bort vad han kallar oligarkerna och dela upp bolagen i mindre delar, ungefär som skedde i Sverige på 90-talet. Först när den saneringen gjorts, som bankerna själva inte klarar av, kan det djupfrysta banksystemet tina upp.
Johnsons analys är korrekt. Också här hemma har det duttats och daltats för länge med bankerna. Så vad är det Anders Borg väntar på?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
