Att politiska partier gör reklam i teve inför val kan inte och ska inte förbjudas. Tevereklam kommer att bli en etablerad del av även svensk politisk valrörelsekultur. Men farhågorna måste tas på allvar. Reklamens innehåll måste diskuteras.
Miljöpartiet tog initiativ till samtal med alla riksdagspartier. De ville ha en överenskommelse om att tevemediet inte ska användas i valrörelser. Samtalen havererade innan de ens hade börjat. Först ut på banan att anta TV4:s erbjudande var, inte så överraskande, utrotningshotade Kristdemokraterna. Senare har även Folkpartiet och Moderaterna deklarerat att de tänker göra reklam inför valet till Europaparlamentet. Övriga partier har inte gett klart besked, men troligen kommer alla att gå samma väg.
Därför är det dags för en ny omgång samtal. Den här gången ska de handla om innehållet i reklamen och utmynna i ett slags hederskodex som alla riksdagspartier bekänner sig till; personangrepp och smutskastning ska inte förekomma. Risken finns och det visar inte minst exempel från USA:s olika valkampanjer. Det vilar ett oerhört tungt ansvar på dem som leder riksdagspartierna i dag att inte förfula det politiska samtalet – att framtidens valrörelser håller en schyst nivå.
Politisk tevereklam innebär även ett annat problem: en allt större del av partiernas valbudgetar kommer troligen att gå till reklam framöver. De snabba och ytliga politiska budskapen kommer att stå i centrum än mer än i dag och politiken anpassas efter dem. Har partierna beredskap för att hålla tillbaka den utvecklingen?
En fråga som är intimt förknippad med detta för Sverige nya sätt att föra ut politiska budskap på är öppenhet med partiernas resurser. Alla bidrag måste redovisas öppet, så att allmänheten kan ta del av vem som ger till vilket parti och hur mycket. Det ska även gälla de kandidater som bedriver personvalskampanjer. Väljarna har rätt att veta vilka särintressen som finansierar ett parti eller en kandidat och fråga sig vad bidragsgivarna får tillbaka. Det blir särskilt viktigt när svindlande dyr tevereklam ska användas i politiska kampanjer och där den som har resursstarka intressen bakom sig får ett försprång.
En rapport som Arbetarrörelsens Tankesmedja presenterar nästa vecka visar att den borgerliga alliansen hade mer resurser än de rödgröna inför valet 2006. Det beror på den stora andelen privata donationer som Moderaterna fick och Centerpartiets försäljning av sin tidningskoncern. Talet om att Socialdemokraterna skulle dominera ekonomiskt stämmer alltså inte.
Moderaterna är det enda parti som inte vill gå med på en överenskommelse om öppenhet kring sina bidrag. De andra riksdagspartierna redovisar var de får sina pengar ifrån, M vägrar. Det är dags att väljarna får veta hela sanningen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
