Terrorlistningen av den kurdiska väpnade gruppen PKK hindrar EU och Sverige att spela en aktiv roll för fred i Turkiet, skriver Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson.
Efter terrorattackerna 11 september 2001 mot World Trade Center införde EU en lista över individer och organisationer som klassades som terrorister. Denna terrorlista skapades med retorik om säkerhet och terrorbekämpning.
Vi har från början varit kritiska mot terrorlistan. Och i dag kan vi konstatera att världen inte blivit säkrare på grund av den. Däremot ser vi många exempel på hur listningen begränsat möjligheterna för EU att vara en kraft för fred.
På få ställen har terrorlistning fått lika negativa konsekvenser som i Turkiet. Sen början av 80-talet har östra Turkiet härjats av ett blodigt inbördeskrig mellan den turkiska armén och den kurdiska väpnande gruppen PKK. Fredliga försök att uppmärksamma situationen för kurderna har mötts med repression. Åtskilliga politiska partier har förbjudits efter försök att verka för kurdernas rättigheter inom det politiska systemet.
I somras tog vänsterpartiet HDP plats i parlamentet med ett tydligt budskap om ett slut på konflikten i området. President Erdogan besvarade det växande folkliga missnöjet i Turkiet med ökad repression och attacker mot oppositionella röster. Över 400 av HDP:s kontor attackerades, tusentals oppositionella, journalister och aktivister fängslades och i östra Turkiet trappades våldet upp.
Just nu försöker det styrande AK-partiet häva immunitet för parlamentariker från HDP och ställa dem inför rätta på politisk grund. I flera städer med kurdisk befolkning har man infört undantagstillstånd, utegångsförbud och hindrat invånarnas tillgång till vatten, el och hälsovård.
Omvärlden har hittills bemött våldet med tystnad och passivitet. Det har uppenbarligen varit viktigare att förmå Turkiet att agera gränspolis mot syriska flyktingar än att stå upp för de mänskliga rättigheterna.
Situationen i Turkiet synliggör problemen som terrorlistningen skapar. Medan EU terrorlistar PKK så rullar man ut röda mattor för president Erdogan. De dubbla måttstockarna är uppenbara. Det har samtidigt blivit i det närmaste omöjligt för EU och Sverige att bli en kraft för fred, när man vägrar ha någon som helst dialog med en av de stridande parterna.
Terrorlistningen av PKK har aktivt utnyttjats av den turkiska regeringen. Man klär sin krigföring i retorik om krig mot terrorism. Men bland dem som fallit offer för den turkiska armens våld återfinns sju-åriga Baran Çagli från Cizre, 81-åriga Yusuf Aybi från Silopi och den den tre månader gamla flickan Miray İnce, som dog efter att den turkiska armén beskjutit hennes hem med artilleri. Det är dessa människor som den turkiska staten nu kallar terrorister.
Det är dags för EU att byta strategi i Turkiet. Man måste tala klarspråk om Erdogans alltmer auktoritära styre. Man måste vara beredd att tala med alla parter för att förmå dem att åter sätta sig vid förhandlingsbordet. En förutsättning för att EU och Sverige ska kunna spela en mer aktiv roll för fred i Turkiet är att man häver terrorlistningen av PKK.
En avlistning innebär inte att man blundar för de övergrepp som också begåtts av PKK. En långsiktig och hållbar fred i Turkiet kräver att övergrepp och terrorhandlingar utreds, att offren får upprättelse och att de ansvariga ställs inför rätta – oavsett vilken sida eller vilka grupper de slagits för.
Det är så vi måste möta terror och våld. Genom att värna demokratin, försvara rättsstatens principer och stå upp för de mänskliga rättigheterna. Inte genom godtyckliga terrorlistningar, kollektiva bestraffningar samt övervakning och frihetsinskränkningar i säkerhetens namn.
Hans Linde (V), utrikespolitisk talesperson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
