Det i särklass viktigaste för att komma tillrätta med den ojämställda akademin är ökade basanslag, skriver Mats Ericson, förbundsordförande Sveriges Universitetslärarförbund.
I Dagens Arena lyfter minister Helene Hellmark Knutsson fram förslag för att fler kvinnor ska bli professorer. Vi välkomnar ambitionshöjningen för att nå en mer jämställd akademi. Men det behövs snabbare och fler konkreta åtgärder för att det ska ske.
Dagens högskolelandskap karaktäriseras för den forskande och undervisande personalen av osäkra anställningar, jakt på pengar till sina egna löner och brist på tydliga karriärvägar för unga forskare. Den i särklass viktigaste nyckeln för att komma tillrätta med dessa problem är ökade basanslag.
Ungefär lika många kvinnor som män disputerar. Av dem blir fler män professorer och karriären tar längre tid för kvinnor. En orsak är att forskningsmedel inte fördelas jämställt. Kvinnor undervisar mer och män forskar mer. Färre kvinnor än män har någon form av meriteringsanställning. Det gäller postdoktorer såväl som forskarassistenter och biträdande lektorer.
Kvinnliga forskare befinner sig också inom områden som generellt sett har lägre tilldelning av forskningsresurser. Där finns också den stora massan av kvinnliga studenter. I dag är 25 procent av Sveriges professorer kvinnor och den redan långsamma ökningstakten ser ut att ha stannat av, något som Helene Hellmark Knutsson uppmärksammar.
För att öka jämställdheten inom akademin kräver vi:
Ökade basanslag– den viktigaste kvalitetsreformen för svensk forskning. Ökade basanslag möjliggör ordnade anställningar och öppna utlysningar av tjänster, vilket i sin tur gynnar jämställdheten inom akademin och ger högre kvalitet. SULF anser att andelen basanslag på sikt måste ökas till att minst 60 procent av FoU-medlen i statens budget ges till universitet och högskolor i form av direkta statsanslag. I dag är det 45 procent vilket innebär att det är en lång väg kvar om vi ska nå en mer jämställd akademi.
Förändrad fördelning av forskningsmedel. Vi vet att externa forskningsmedel inte fördelas jämställt. Forskning som en självklar del i tjänsten kommer leda till att fler kvinnor får möjlighet att meritera sig till professorskompetens. Med ökade basanslag kan alla lärare ges tid för forskning i tjänsten så att ett nära samband mellan forskning och utbildning kan garanteras. En forskarutbildad lärare bör ägna minst en tredjedel av sin arbetstid till forskningen, en professor hälften.
Anställ fler disputerade, vetenskapligt aktiva lärare inom områden där det saknas, till exempel på stora kvinnodominerade utbildningar inom vård och utbildning. Utbildningar med hög andel kvinnor får då en bättre forskningsanknytning och en högre kvalitet. Mer forskning inom kvinnodominerade områden leder i förlängningen till fler kvinnliga professorer. För att det här ska bli verklighet så krävs ökade basanslag.
Det här problem kan lösas genom en aktiv och konkret politik. En politik som kännetecknas av ett tydligt jämställdshetsperspektiv. Från SULF:s sida håller vi tummarna för att forskningspropositionen som ska presenteras i höst innehåller ökade, icke konkurrensutsatta, basanslag.
Vår förhoppning är att en långsiktig forskningsproposition med ett tydligt jämställdhetsperspektiv ska kunna förbättra arbetsvillkoren på universitet och högskolor så att doktorander, universitetslärare och forskare ska kunna göra Sverige till ett av världens främsta forskningsländer. För att nå dit krävs en jämställd akademi.
Mats Ericson, förbundsordförande Sveriges Universitetslärarförbund
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
