»Turkiet på gränsen till kaos«

President Erdogans makt över Turkiet blir allt starkare. Samtidigt trappas kriget mellan PKK och turkiska militären upp. Regionen är på väg in i en djup kris, skriver Helin Sahin, vikarierande biträdande verksamhetschef Palmecentret 

Det turkiska parlamentet i Ankara beslutade den 20 maj att häva parlamentarikers immunitet. Därmed inleddes ett nytt skede i turkisk politik. Det är tydligt att beslutet drabbar det progressiva vänsterpartiet HDP och banar väg för president Recep Tayyip Erdogans planer att befästa sin makt.

CHP, som är det största oppositionspartiet, hade lagt ett eget förslag som gick ut på att upphäva immuniteten för både parlamentsledamöter och statsråd, så att de ministrar från AKP-regeringen som misstänks för korruption också kan åtalas. CHP:s partilinje blev att godkänna AKP:s lagförslag om upphävande av parlamentarisk immunitet, även om förslaget inte blev som CHP hade önskat. Men flera CHP-ledamöter motsatte sig partiets linje och röstade nej.

Vad kommer att hända nu? Selahattin Demirtas, som är en av HDP:s ledare, har varnat för ökade våldsamheter. Att Turkiet kommer att föras in i kaos är många bedömare överens om. Regeringspartiet AKP styrs i praktiken av president Erdogan. Partiet gick i dagarna till extra kongress där den tidigare partiledaren och premiärministern Ahmet Davutoglu avgick, mot sin vilja, eftersom han inte var helt överens med presidenten i ett antal frågor.

Det har länge spekulerats i att AKP:s, och president Erdogans, mål är ett tidigarelagt val, där AKP vill säkra en kvalificerad majoritet som ger partiet ensam makt att ändra grundlagen. Men det ultranationalistiska MHP kan ändra spelreglerna om partiet i juli väljer den kvinnliga kandidaten Meral Aksener som utmanar nuvarande ledaren. Hon bedöms kunna locka tillbaka de förlorade rösterna från AKP.

Samtidigt trappas kriget mellan PKK och turkiska militären upp. Det råder redan undantagstillstånd i många kurdiska städer. Tusentals människor har dött och flera kurdiska städer har jämnats med marken. PKK har kritiserats för att ha gjort fel vägval genom att starta och stödja stadsgerillan och för att underminera HDP:s ställning och möjligheter att genomföra civil politik.

AKP-regeringen har inga ambitioner att demokratisera landet. Regeringen har öppet avvisat ett antal centrala krav, som ändring av terrorlagstiftning och bekämpning av korruption, två av de totalt 72 krav som EU ställde inför den planerade visumfriheten för turkiska medborgare.

I dagsläget kan HDP:s parlamentsledamöter närsomhelst fängslas. Men HDP:s ordförande Demirtas har redan aviserat att ingen av HDP:s parlamentariker som blir kallade till förhör kommer att ta sig till domstolen frivilligt. Det innebär att de kan bli hämtade med tvång.

Vilka reaktioner detta kommer att väcka i de kurdiska regionerna återstår att se. Samtidigt planeras flera flyktingläger, bland annat i de sydöstra kurdiska regionerna. Dessutom har terrororganisationen IS fått allt starkare fäste i Turkiet. Med ett snävare spelrum i Syrien kommer de att agera mer aktivt i Turkiet.

Om inte denna utveckling stoppas har vi snart ett läge i Turkiet som inte kommer att kunna vändas om, och som kommer att föra hela regionen in i en allt djupare kris.

Helin Sahin, vikarierande biträdande verksamhetschef Palmecentret