Det är viktigare för regeringen med »andrum« än att skapa ett inkluderande Sverige.
Sedan 1 januari 1985 har permanenta uppehållstillstånd varit huvudregeln för den som söker asyl i Sverige. I och med regeringens lagförslag om att tillfälligt begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige kommer detta att ändras.
Huvudregeln enligt lagen, som föreslås träda i kraft den 20 juli i år, kommer bli att den som söker asyl beviljas tillfälligt uppehållstillstånd. Den som anses vara flykting ska få tillstånd i tre år och den som anses vara alternativt skyddsbehövande ska få tillstånd i 13 månader. Finns det fortfarande skyddsskäl när tillstånden löper ut ska de förlängas.
Bakgrunden till regeringens lagförslag är de åtgärder som regeringen föreslog i november förra året för att skapa »andrum för svenskt flyktingmottagande«. Syftet var att kraftigt minska antalet asylsökande. Lagförslaget är en tidsbegränsad lag som anpassar den svenska utlänningslagen till en miniminivå enligt EU-rätten och internationella överenskommelser.
Flera remissinstanser, bland annat Flyktinggruppernas riksråd (FARR) som jag sitter i styrelsen för, påpekar att tillfälliga uppehållstillstånd innebär ett liv i otrygghet samt ovisshet om framtiden vilket försvårar integrationen.
Regeringen delar remissinstansernas bedömning att tillfälliga uppehållstillstånd är negativt såväl för den enskilde som för samhället. Trots detta vill regeringen införa tillfälliga uppehållstillstånd. Enligt regeringen kan permanenta uppehållstillstånd göra att människor väljer att söka asyl i Sverige i stället för i andra av EU:s medlemsstater och detta vill man förhindra.
Utöver remissinstansernas kritik av tillfälliga uppehållstillstånd finns två utredningar som just undersökt vad tillfälliga uppehållstillstånd innebär för integrationen.
Docent Martin Klinthäll konstaterar i studien Flyktingskap och återvandring – Exilen som ett temporärt tillstånd att lösningar som bygger på tillfälliga uppehållstillstånd motverkar integration av asylsökande, medan asylsökande i system med permanenta uppehållstillstånd har bättre förutsättningar för integration.
Caspian Rehbinder skriver för Migros räkning i rapporten Tillfälliga uppehållstillstånd att »Flyktingar som bara får tillfälligt uppehållstillstånd befinner sig i en mycket osäker situation. De har inte möjligheten att planera sitt liv långsiktigt, och har därför svaga förutsättningar och incitament till framgångsrik integration i mottagarlandet.«
I samhällsdebatten diskuteras integration oftast i termer av att »de« ska integrera sig till det samhälle »vi« utgör. Det vill säga att den som flyr hit och söker asyl åläggs en »skyldighet« att integrera sig. Nu vill alltså regeringen driva igenom en lag som kommer försvåra den enskildes möjlighet till detta.
Det här sker samtidigt som enskilda skuldbeläggs för att de ej lyckas integrera sig. Slutsatsen av regeringens agerande är att samhället avsäger sig sitt ansvar vad gäller integration. Det är viktigare för regeringen med »andrum« än att skapa ett inkluderande Sverige. Kom ihåg detta och regeringens svek mot de som nu kommer hit och söker asyl när integration ska diskuteras i framtiden.
Emma Persson är asylrätts- och brottmålsadvokat
Detta är en text publicerad i #3 2016 av Magasinet Arena. Vid citering, referera till Magasinet Arena. Du kan köpa numret digitalt här.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
