Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Krisen för gymnasieskolans yrkesprogram fortsätter. Att eleverna inte får behörighet till högskolan är en av bovarna i dramat, enligt ansvarig minister Helene Hellmark Knutsson.

Flykten från gymnasieskolans yrkesprogram fortsätter. De senaste siffrorna visar att endast 36 procent av eleverna som börjar gymnasiet sökte ett yrkesprogram i år – 0,6 procent färre än i fjol. Och yrkesprogrammens popularitet har sjunkit stadigt sedan dåvarande utbildningsminister Jan Björklund (L) tog bort den automatiska högskolebehörigheten.

– Det är den förra regeringen som förstörde för yrkesprogrammen genom att signalera att de är en återvändsgränd. De ger inte längre de möjligheter som eleverna förväntar sig av ett gymnasieprogram. Det har inneburit en fullständig katastrof, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning som för tillfället är ansvarig för gymnasiefrågor.

Ministern pekar också på att regeringen Reinfeldt aldrig pratade om vikten av att ha yrkesutbildade.

– Man pratade om eleverna som gick yrkesprogram som sämre personer som inte klarade det riktiga gymnasiet.

För det finns ett stort behov av yrkesutbildade på arbetsmarknaden. Det är en skriande brist på undersköterskor, fritidsledare, barnskötare men behoven finns också inom industrin och hantverksyrkena. Enligt Helene Hellmark Knutsson är det a och o att fler elever söker till och går ut yrkesprogrammen.

– Vi behöver se till att det finns bättre möjligheter att utvecklas efter ett yrkesprogram, exempelvis genom yrkeshögskola. Det krävs också åtgärder gentemot unga – att informera föräldrar och studievägledare om att utbildningarna ger jobb.

En av de allra viktigaste bitarna för att återupprätta förtroendet för yrkesprogrammen är emellertid att återinföra högskolebehörigheten, menar Hellmark Knutsson. I slutet av oktober ska gymnasieutredningen komma med förslag på hur det kan göras. Om behörigheten till högskolan är något som eleverna ska välja till eller välja bort är därmed för tidigt att säga något om.

Detsamma gäller hur man ska säkra kvaliteten på de många yrkesprogram som på senare år mött hård kritik för bristande kvalitet.

– Vi tittar på hur vi ska kunna förbättra tillsynen och göra uppföljningar. Vi måste bli bättre på att hålla koll på utförarna – de ska bedriva utbildning av högsta kvalitet, säger Hellmark Knutsson.