Glesbygden kan tappa nära en tredjedel av sin arbetsföra befolkning till år 2030, spår Arbetsförmedlingen. »Tyvärr får denna viktiga fråga väldigt lite utrymme i debatten«, säger nationalekonomen Charlotta Mellander.
Fram till 2030 kan glesbygden ha tappat nära en tredjedel av sin befolkning i arbetsför ålder jämfört med år 2000. Något som kommer få stora konsekvenser i form av minskad sysselsättning och befolkningsminskning i allt fler kommuner. Det slår Arbetsförmedlingen fast i en ny rapport.
Utvecklingen har dock pågått länge, påpekar Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi som forskar om regional utveckling.
– Man ska komma ihåg att personer i ålder 18-35 år står för de största flyttströmmarna från landsbygden. Och det är inte bara en generation som har flyttat, detta har skett år efter år. Därmed har medelåldern sakta men säkert höjts i glesbygdskommuner eftersom långt ifrån alla flyttar hem igen, säger hon.
För att vända trenden krävs att det skapas platser som människor vill bo på, förklarar Charlotta Mellander. Men hur det ska gå till är inte lika enkelt att svara på.
– Det är 10 000-kronorsfrågan. Hade det funnits en enkel lösning hade den redan genomförts. Kommunpolitiker är inte omedvetna om den här utvecklingen. Jag tror att detta på sikt är en av de viktigaste frågorna för Sverige. Tyvärr får den väldigt lite utrymme i debatten.
Charlotta Mellander nämner Åre som ett exempel på en kommun som lyckats bra tack vare samarbete mellan politiker, tjänstemän och näringsliv.
– Detta är en fråga som främst kan lösas på regional nivå. Staten kan visserligen hjälpa till genom att bygga ut bredband och infrastruktur. Men den finns inte en väg i världen som kan rädda en mindre plats.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
