Lägg resurserna på skolkuratorer i stället för på pampiga psykiatrimottagningar.
900 miljoner kronor omsatta i glasväggar, hisnande takhöjd, skinande ljusa räcken som ringlar sig högt ovanför ett ekande atrium i mitten.
Det nybyggda Psykiatrins hus i Uppsala är något av sinnebilden för dagens psykiatri. Kostsam, men inte anpassad för psykiskt sjuka.
Åtminstone om en får tro Anders Printz, som tidigare var regeringens psykiatrisamordnare. Anders Printz har, drygt ett år efter att han lämnade sitt uppdrag (han är i dag kanslichef på Vårdförbundet) tänkt om. Det som behövs, säger han idag, är mer vård i hemmet.
I stället för att koncentrera resurser till mottagningar och läkartider borde psykiatrin ägnar mer kraft åt att vara nära de människor som behöver hjälp. På mobilen när ångesten griper tag mitt i natten, på nätet så att människor kan få råd och stöd utan att behöva boka tid eller åka in till akuten. I grannskapet, så att psykiskt sjuka inte behöver uppsöka stora byggnader i centrum för att få sin medicin och ett samtal.
Och psykiatrin måste finnas på skolorna. Nästan varje vecka tar en ung människa sitt liv i Sverige. Oftast tonåringar, i några fall barn. Det som krävs är inte en barnpsykiatrisk klinik bredvid rektorsexpeditionen. Men alla elever måste ha tillgång till en kurator. På riktigt. Inte en timme varannan vecka, eller på en annan skola. Det är med psykisk sjukdom som med fysiska sjukdomar: små åkommor kräver små åtgärder, svåra sjukdomar kan vara livsfarliga. En liten förkylning kan utvecklas till lunginflammation, ett litet skrubbsår kan leda till blodförgiftning.
Självmord går att förhindra. Tecknen kan upptäckas i tid, och lärarare, fritidspersonal och fotbollstränaren kan med rätt stöd bryta den onda cirkel av isolering, dålig sömn, mörka tankar och hopplöshet som kan leda till självmord. Men det kräver kunskap och medvetenhet.
Alfred Skogberg, generalsekreterare för Suicde Zero argumenterar övertygande för att kuratorer med behandlarkompetens kan göra en avgörande skillnad. Sverige kan gå samma väg som Miami, som lyckats sänka andelen självmord bland unga från cirka åtta per 100 000 till 0,5/100 000 sedan slutet av 1980-talet. I Sverige är andelen i dag skrämmande höga, cirka 10 per 100 000 – högre än i Danmark, Norge och de flesta andra europeiska länder.
Kuratorer kan fungera som skolans kunskapsnav. Undervisa elever i livskunskap, i hur en hantera problem och motgångar, hur en kan upptäcka att kompisen mår dåligt, och förstå när en person i ens närhet behöver professionell hjälp, av skolkurator, eller av en psykolog eller läkare. En kurator som finns på skolan kan ge konkret och daglig handledning till lärare och fritidspersonal. Samla vuxna kring en elev som mår dåligt: föräldrarna, lärarna, skolpsykolog, barnpsykiater om det behövs.
I entrén till Psykiatrins hus i Uppsala finns en trappa i sten vars trappsteg lutar som om de är på väg att falla. Trappan är vacker och påkostad, och den oväntade lutningen gör den till en spännande konstupplevelse. Åtminstone för mig. Hur den upplevs av en person som söker akut vård för en pågående psykos vill jag helst inte tänka på.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
