När Dagens Nyheter avslöjade att Jan Björklund brukade kalla sina värnpliktiga underordnade för "ludermässiga" och hetsa dem att "gå ut i skogen och runka upp stridskuken ordentligt" gjorde han stilig avbön och kom ut som feminist. Och Björklund må ha tonat ner militärjargongen, men machomannen finns fortfarande kvar i förkroppsligandet av 2000-talets kravliberalism: arbetslösa, sjukskrivna, invandrare – alla ska de skärpa sig och inse att de är sina egna lyckors smeder.
Att förslaget till ny skollag fokuserar på ordning och reda kommer således inte som någon överraskning. Men framför allt innebär den nya skollagen rättning i ledet vad gäller möjligheterna till social rörlighet. Björklunds förslag öppnar inte bara upp för de tidigare aviserade betygen i unga år utan också från elitklasser från och med årskurs sju, tioårig skolplikt för dem som inte klarar godkänt efter årskurs nio – det bidrar också till att ytterligare förstärka klassamhället.
Självklart kan även arbetarklassens barn söka elitutbildningar – men med tanke på att all forskning pekar på att det i dag är barn till studievana medel- och överklassföräldrar som väljer gymnasieutbildningar som förbereder dem inför högre studier finns inget som tyder på att barn från studieovana hem skulle söka sig dit. Den sociala snedrekryteringen till universitet och prestigefulla gymnasieutbildningar är väldokumenterad.
Det kanske mest förödande förslaget är att Björklund et al vill ta bort möjligheten att läsa upp gymnasiebetyg på Komvux för den som redan har blivit godkänd i ett ämne. Möjligheterna till en andra chans i livet för den som inte har möjlighet att bekosta privatstudier för att plugga till de tentamöjligheter Komvux fortfarande ska erbjuda blir mycket små. I Björklunds Sverige finns inget utrymme för att misslyckas ens som barn eller ungdom, och definitivt inte att ändra inriktning senare i livet.
Sett i ett större perspektiv blir den klasspolitik som alliansen bedriver vad gäller såväl grundskole- som högre utbildning tydlig. Alliansen har redan sänkt antalet studiemedelsberättigande terminer på universitet och högskolor och de har dessutom tagit bort den såkallade 25:4-regeln som gav möjlighet att tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet i betygen.
När regeringen Bildt öppnade dörren för friskolorna 1992 lade de grunden till ett skolsystem som handlar mer om entreprenörskap och vinst för skolchefer och deras styrelser än om lika utbildning för alla. Med den nya skollagen kommer den sociala differentieringen bland barn och ungdomar att bli än snabbare och hårdare.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
