Att tröskeln är för hög är en fullständigt orimlig tankefigur. Kommer man inte in beror det naturligtvis på att dörren är stängd.
En av de mer populära föreställningarna i dag är att trösklarna till arbetsmarknaden måste sänkas. Personligen är jag inte så imponerad av vare sig metaforen eller innehållet.
En tröskel är, som alla vet, den nedre delen av en dörrkarm mot vilken en dörr kan sluta tätt. För att gå igenom en dörr måste man alltså kliva över en några centimeter hög tröskel.
Att inte komma in på grund av att tröskeln är för hög är en fullständigt orimlig tankefigur. Kommer man inte in beror det naturligtvis på att dörren är stängd.
En stängd dörr är nog också närmare den upplevelse många arbetslösa har när de sökt sitt kanske hundrade jobb och inte ens blivit kallade till intervju. Så låt oss tala om stängda dörrar och inte minst hur dessa dörrar kan öppnas.
På arbetsmarknaden stängs (eller öppnas) dörren alltid av arbetsgivaren. En stängd dörr kan bero på att personen saknar de rätta kvalifikationerna för jobbet (kompetens) givet en marknadsmässig lön. Men det kan också bero på att arbetsgivaren helt enkelt har fördomar om allt från kvinnor och invandrare till hbtq-personer (diskriminering).
Ur denna mer realistiska tankefigur trillar i all sin enkelhet en öppna dörrar-strategi ut: låt oss höja kompetens på de som av kompetensskäl stängs ute och låt oss bekämpa att någon stängs ute av osakliga skäl (diskriminering).
Men vi ägnar ju oss inte åt att öppna dörrar. Vi ägnar ju oss åt att sänka trösklar. Något ska alltså sänkas. Det som ska sänkas är löner och arbetsrätt.
I en genomgång av forskningsläget konstaterade dock exempelvis Center For Economic Policy Research (CEPR 2013) att en sammanlagd bedömning pekar på en mycket liten eller ingen effekt på sysselsättningen av generellt sänkta lägstalöner. Praktiska försök med att sänka lönekostnaderna har också varit i linje med dessa resultat, exempelvis sänkningen av lönekostnaderna för ungdomar och restaurangmomsen som gav en mycket liten sysselsättningseffekt. Så generellt sänkta lägstalöner förefaller vara en besk medicin till ingen nytta.
Okej, kanske för alla på en gång, men varför inte sänka trösklarna med särskilda flyktingjobb med halverad lön (Finanspolitiska rådet). Medlingsinstitutets chefsjurist Per Ewaldsson konstaterade dock att hur länge en person har varit i Sverige inte är ett sakligt lönekriterium. Chefsjuristen slår fast att lönekriterierna måste gälla alla och ta sikte på kompetens och att det är olagligt att missgynna personer i lönehänseende utifrån etnicitet eller utländsk härkomst. En sådan sänka trösklar-strategi försöker alltså institutionalisera det en öppna dörrar-strategi skulle bekämpa – diskriminering. Så fel kan det bli ibland.
Men arbetsrätten då? Med fler tillfälliga och otrygga anställningar kan ju fler få en inträdesbiljett till arbetsmarknaden. Sedan kan de göra jobbkarriär och gå vidare till fasta jobb. Alla är nöjda. Eurofound (en EU-institution) konstaterar dock att sambandet är det motsatta. I länder med hög andel tillfälliga jobb är det svårare att gå över till fasta jobb. Det är i länder med låg andel tillfälliga jobb som det faktiskt fungerar som en inträdesbiljett till fasta jobb.
Dessutom har forskning visat att faktorer som låg utbildning och utländskt medborgarskap ökar risken för att fastna i tillfälliga anställningar. De med tillfälliga anställningar får också generellt sett mindre tillgång till kompetensutveckling. Så där öppna dörrar-strategin fokuserar på kompetenshöjning av lågutbildade, så leder sänka trösklar-strategin till att kompetens urholkas ytterligare för lågutbildade och utlandsfödda.
Sänkta trösklar är en språklig styggelse som av borgerliga opinionsbildare släpats ut i det offentliga rummet. Tyvärr är språkets makt över tanken stor och det kommer inte att bli lätt att bli av med denna falska metafor.
Sandro Scocco
Detta är en text publicerad i #4 2016 av Magasinet Arena. Vid citering, referera till Magasinet Arena. Du kan köpa numret digitalt här.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
