Många beklagar segregationen och den bristande likvärdigheten i skolan men få verkar vilja göra något åt saken. Nyköping är ett lysande undantag.
»Med Nyköpingsmodellen har Nyköpings kommun visat att det går att bryta en utveckling mot växande klyftor och segregation och återupprätta en skola för alla, en skola där varje klass blandas utifrån social bakgrund, härkomst och kön«.
Så lyder motiveringen till årets vinnare av Jämlikhetsfondens jämlikhetspris.
För en vecka sedan mottog Nyköpings kommun och Nyköpings högstadium priset på ABF i Stockholm. Det är ett viktigt pris. Det visar att kommuner, trots den olycksaliga kombinationen fritt skolval och boendesegregation, kan agera proaktivt i likvärdighetens och jämlikhetens namn.
Svensk skola ska ge alla ungdomar, oavsett familjebakgrund och bostadsområde, samma möjligheter till en bra utbildning. Det är reglerat i lagen. Tyvärr är det i dag en utopi på många platser runt om i landet. Segregationen och den bristande likvärdigheten går hand i hand och beklagas högljutt av alla, men få verkar verkligen vilja göra något åt det.
Just därför är Nyköpingsmodellen ett föredömligt exempel på när makthavare börjar agera. Politikerna har i Nyköping inte bara pratat om vikten av integration, de har skapat förutsättningar för den genom att låta barn och unga från olika stadsdelar och bakgrunder träffas för att lära med, av och om varandra.
Kommunpolitikerna har i Nyköping lyckats att blocköverskridande enas om att slå ihop de fyra mycket segregerade högstadieskolorna, till en central. Skolan har funnits sedan 2014 och rymmer nästan 1 400 elever från blandade bakgrunder, etniska såväl som socioekonomiska. Förutom att eleverna växer som människor och samhällsmedborgare, går också betygsstatistiken upp.
Det fria skolvalet har tack och lov börjat problematiseras de senaste åren, men det är svårt att tro något annat än att politikerna, oavsett partifärg, i praktiken är för fega för att på allvar våga röra skolvalet. Och inte ens skolvalsvurmarna kan numera tro på att marknadsmekanismerna utan inblandning kommer sålla bort skolor som brister i kvalitet.
Men låt oss leka med tanken att kvaliteten är godtagbar, till och med mycket god på en skola, men som är segregerad när det kommer till socioekonomisk och etnisk bakgrund. Hur kan vi vara nöjda med att en skola, vare sig den ligger i Danderyd eller Tensta, inte har en blandad elevsammansättning? Vilket samhälle är det skolan då speglar och rustar för?
Vill vi verkligen ha en skola för alla, finns all anledning för fler kommuner att testa egna modeller likt den i Nyköping. Det är politikernas skyldighet att våga.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
