Regeringen vill att kommuner ska kunna säga nej till nya friskolor. »För krångligt«, anser regeringens egen utredare Nicholas Prigorowsky.
Regeringen och Vänsterpartiet vill att kommunerna ska kunna säga nej till etableringen av nya friskolor. Och i våras fick Skolkostnadsutredningen ett tilläggsuppdrag att se över just hur »kommuner kan ges ett avgörande inflytande över nyetableringar av skolor som är avsedda att drivas med vinstsyfte.«
I dag, tisdag, presenterades Skolkostnadsutredningen. Men något förslag om vetorätt finns inte med.
Anledningen är att det är för krångligt att fastställa vilka skolor som drivs med vinstsyfte och vilka som inte gör det, förklarar regeringens särskilde utredare Nicholas Prigorowsky.
Dessutom skulle följden kunna bli att en kommun skulle kunna säga nej till en friskola enbart på grund av att den drivs med vinstsyfte. Därmed kan olika ideologiska uppfattningar i olika kommuner bli avgörande för om en friskola kan etableras eller inte, något som »knappast anses förenligt med grundläggande principer som lika villkor mellan kommunala och fristående skolor samt elevers rätt att välja skola«, argumenterar man.
I stället föreslås att det ska bli obligatorisk för kommunerna att lämna ett yttrande till Skolinspektionen, den myndighet som avgör om en friskola får starta eller inte.
Dessutom föreslår man att lagen ska förtydligas på så vis att Skolinspektionen ska ta särskild hänsyn till skolsegregation och överetablering av skolor när man fattar sitt beslut.
– Syftet med direktiven var att motverka segregation och överetablering. Då menar vi att vi i alla fall lägger förslag i den riktningen, säger Nicholas Prigorowsky.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
