Katarina Bendtz förutspår att dina barn kommer önska sig en mikrobkoloni i födelsedagspresent, hellre än en hund.
I årtusenden har hunden varit människans bästa vän. Idolbilder på otaliga hundfilmstjärnor som Lassie och Turbo har prytt tonårsrum. Hundkläder designas av Roberto Cavalli. De flesta känner säkert till fler hundraser än regeringschefer i världen.
Men hur många olika sorters mikrober känner du igen (i ett mikroskop)? Det är dags att göra bekantskap med människans nya bästa vän, eller herre, mikroben.
Låt oss först påminna oss om några av mikrobernas största kändisar hittills och deras betydelse för människan. På första plats kommer antagligen skurkarna, sjukdomsframkallande virus och bakterier. I kontrast till detta står hjältemikroberna som producerar antibiotika och andra läkemedel. Sist men inte minns har vi de fromma saprofyterna, mikrober i form av svampar och bakterier som bryter ner organiska substanser och frigör till exempel kol och kväve för uppbyggnad av nya växter.
Mikrober är uppenbarligen extremt essentiella för både vår överlevnad och vår eventuella framtida undergång. Och då har vi ännu inte berört den moderna forskningen.
Ett intressant exempel är tarmflorans påverkan på utvecklingen av kroppsorgan och framför allt hjärnan. Möss med och utan mikrober i magen uppvisar stora skillnader i aktivitet och social förmåga. Många forskargrupper undersöker just nu samband mellan psykiatriska diagnoser som autism och ätstörningar och tarmfloran. I maj i år annonserade Vita huset The National Microbiome Initiative, sin 400-miljarderdollarssatsning på forskning om bakterier i bland annat människokroppen.
I en era präglad av en växande klimatkris behöver det knappast påpekas att alla initiativ att effektivt producera förnybar energi är av stort intresse. Tidsskriften Science skrev i juni i år om Daniel Nocera och hans kollegor vid Harvard, som precis lyckats öka effektiviteten markant hos solceller med hjälp av mikroben Ralstonia eutropha som omvandlar solenergin till vätskor med hög energikoncentration. Att binda energin i bränsle i stället för att, som i vanliga solceller, omvandla den till elektricitet direkt, löser möjligen problemet med lagring av förnybar energi. Microbial Fuel Cell är en bränslecell som producerar elektricitet från t.ex. väte med hjälp av bakterier eller svampar. I juni i år publicerade ett forskningsteam från Seoul sin ultralätta, kemikaliefria, pappersbaserade miniatyr-mikrobbränslecell i Nature.
Ett av de mest inspirerande forskningsområdena just nu är nanobioteknologi. Det handlar om att utveckla små, oerhört kraftfulla datorer, så kallade superdatorer, med hjälp av nanometerstora biologiska komponenter. Computer World skriver i mars i år om ett forskningsteam från McGill University som utvecklat en biologisk superdator som endast är stor som en bok (att jämföra med de typiska tar-upp-hela-källare-under-universitet-varianterna).
Forskare vid Tokyos och Leeds universitet har nyligen utvecklat elektriska kablar uppbyggda av mikrober. De har också lyckats få bakterien Magnetospirillum magneticum att framställa nanometerstora magneter, sådana som används i hårddiskar, genom att mata dem med järn. Datorer med biologiska komponenter kan inte bara göras energieffektiva och små, de öppnar också upp för möjlig kompatibilitet med andra biologiska material, såsom mänsklig vävnad. Man behöver inte vara ett inbitet science fiction-fan för att börja fantisera om framtida cyborger.
I dagsläget är den engelskspråkiga Wikipediaartikeln om hundar mer än dubbelt så lång som den om mikrober. Så kommer det förmodligen inte vara om några år.
Min profetia är att din dotter kommer att önska sig en egen Magnetospirillum magneticum-koloni i tolvårspresent, att ordet mikroblogg kommer att få en helt ny betydelse och att catwalkerna äntligen kommer att domineras av mikrobernas estetik.
Katarina Bendtz, doktor i partikelfysik och aktuell med diktsamlingen Futurbia och podden Professor Magenta.
Detta är en text publicerad i #4 2016 av Magasinet Arena. Vid citering, referera till Magasinet Arena. Vill du läsa vidare? Köp numret här.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.