Våld är våld

Händelserna i Rinkeby och Lövsta gör det tydligt att vi behöver förändra attityder kring våld.

Redan under våren kom signaler om att personalen på Ungdomens hus i Rinkeby använde våld för att disciplinera eller bestraffa ungdomar, berättar Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin för Ekot. Intervjun gjordes i samband med att det i oktober kommit fram nya uppgifter om att det arrangerats slagsmål i ungdomsgårdens boxningsring, som Elisabeth Dahlin fått kännedom om via filminspelningar.

På dem kan man se hur ungdomar utan huvudskydd har släppts upp i boxningsringen för att slåss. Ungdomsgårdens personal kallar det boxning, inte slagsmål, och ger en annan bild av de rapporterade händelserna. Rinkeby-Kistas stadsdelsdirektör Patrik Derk har därför valt att tillsätta en externutredning för att komma till botten med allt. Det är bra.

Efterspelet den senaste veckan har kommit att handla om vilka uppgifter Rädda Barnen verkligen haft, om de egentligen fört dem vidare till stadsdelen, och varför de inte konfronterat de ansvariga tidigare när de haft chans. Det som tyvärr tappats bort är en diskussion om hur våld definieras, vilket återspeglas i hur man behandlar och bemöter ungdomar.

Det blev även uppenbart under rapporteringen av nedstängningen av behandlingshemmet Lövsta, som skedde parallellt med den om Rinkeby. En tidigare anställd vid Lövsta har berättat för P4 Sörmland hur anställda behandlade pojkarna mellan 12 och 16 år: »Man nöp dem, man slog dem i bakhuvudet när de satt och åt. Man slog dem med band till nycklar, man brottade ner dem och ryckte dem i mustaschen«.

Vågar man gissa att en knuff i bakhuvudet inte har definierats som att bruka våld? Att det är våld finns det ingen tvekan om. Precis som det är sanktionerat våldsutövande när personal på en ungdomsgård ser på när ungdomar de ansvarar för slår på varandra, i boxningsring eller inte.

»Människorna som möter barn i kommunala eller andra verksamheter ska veta vad som är bra för barn. Då krävs bland annat uppföljning, en tydlig värdegrund«, sa Elisabeth Dahlin till DN när nyheten först publicerades om Ungdomens hus. Hon sätter fingret på vad som är problemet. Man ska veta vad som är bra för barn om man ska jobba med barn. För det krävs adekvat utbildning och handledning.

Vi behöver en attitydförändring kring våld. Till SVT säger två besökare på ungdomsgården att det dels inte går att kalla det som pågått för »seriöst slagsmål« och dels att det är ungdomarna själva som gått fram till ledarna och bett om att få »köra en liten skojmatch, vilket är vanligt bland killarna«. Och trist nog uttalar sig enhetschefen för Ungdomens hus, Stefan Lindström, både olämpligt och avslöjande när han skyller det inträffade på att ledarna inte har lyckats stå emot ungdomarnas vilja. Det är sin egen personal han pratar om.

Lövstas kritiserade avdelning är stängd, boxningsverksamheten i Rinkeby är för tillfället nedlagd. Bra. Det ska inte finnas en susning av tvivel i någon verksamhet alls, och allra minst i statlig och kommunal, om att personal använder fysiskt eller psykiskt våld eller legitimerar våldsutövande hos ungdomarna själva.